Järfälla 2050

Här kan du läsa om kommunens fyra mål och om hur vi ska hantera de utmaningar vi står inför. Vi berättar vad som konkret behöver göras inom den fysiska planering och förklarar kommunens syn på bebyggelse, natur- och friluftsliv och kommunikationer.

Målbilder

Översiktsplanen innehåller fyra övergripande mål som beskriver Järfälla 2050 och som tydliggör vad vi ska ha uppnått till 2050. Målen har olika karaktär, men har tydliga kopplingar sinsemellan och bildar tillsammans en helhetsbild av ett hållbart samhälle. För varje mål finns en beskrivande text som konkretiserar målet.

Mål för Järfälla 2050:

En attraktiv stadskärna och kommundelar med tydlig identitet
Ett klimatpositivt och innovativt samhälle
Rustat för framtiden med stärkta natur- och vattenmiljöer
Inkluderande och levande boendemiljöer

En attraktiv stadskärna och kommundelar med tydlig identitet

I Järfälla är det nära till både grönska, Mälaren, det historiska landskapet och till täta innehållsrika stadsmiljöer med dynamik och liv mellan husen. I en god balans återfinns kommunens lugnare delar med varierande karaktär och hemtrevliga småhusmiljöer. Oavsett karaktär förenas de i en sammanhängande och variationsrik stad och genom Järfällas kärnvärden – natur och vatten. Var i kommunen man än befinner sig är det nära till både service, skola, fritidsaktiviteter och rekreation som nås genom attraktiva gång- och cykelstråk.

År 2050 har Barkarby och Jakobsberg utvecklats till en sammanhängande regional stadskärna med en tydlig profil i Stockholmsregionen genom sitt innovativa fokus som attraherar besökare, näringsliv och arbetskraft lokalt, regionalt och storregionalt. Områdena inom stadskärnan har byggts ihop och länkas samman med trygga och gena sociala stråk där järnvägen och E18 inte längre utgör barriärer. De kommunala trafiklederna har omvandlats och fått en gatukaraktär med mer plats för människor. Stadskärnan har en tydlig urban karaktär med en blandning av funktioner som bostäder, arbetsplatser, handel och service. Torg, gator och parker är utformade som en del i staden med god tillgänglighet, hög kvalitet och är placerade för att fånga upp flöden av människor från olika kommundelar.

Ett klimatpositivt och innovativt samhälle

År 2050 är Järfälla en klimatpositiv kommun där de få växthusgaser som släpps ut balanseras genom upptag i skog, mark och genom ny teknik. Den obebyggda marken har stärkt sin funktion som kolsänka vilket bidrar till kommunens klimatpositivitet.

Järfälla har utvecklats till ett regionalt center för företag inom grön tillväxt. Innovation, information och teknikutveckling har bland annat lett till att Järfälla kan erbjuda hållbara mobilitetslösningar. Detta har bidragit till ökad livskvalitet, stärkt folkhälsa och komfort genom ökad tillgänglighet, renare luft och minskat trafikbuller.

Cirkulär ekonomi och resurseffektivitet genomsyrar hela kommunen, där återbruk, förnybara material och effektiv avfallshantering är viktiga delar hela vägen från personlig konsumtion till samhällsplanering, byggnadsmaterial och masshantering. Lokal energiproduktion återfinns på flera platser i kommunen. All planering och utveckling görs utifrån ett helhetstänk som främjar effektiva resursflöden, som utbyte av värme, kyla och solenergi mellan bostadsområden och verksamheter. Detta har bidragit till att optimera hållbarheten i både bostadsbyggandet och stadsplaneringen i Järfälla kommun.

Rustat för framtiden med stärkta natur- och vattenmiljöer

År 2050 är Järfälla rustat för att hantera klimatförändringar och andra samhällskriser genom ekologisk resiliens, stärkta ekosystemtjänster och en ökad självförsörjandegrad för att trygga bland annat hantering av extrema vädersituationer, dricksvattenproduktion och matproduktion.

Natur och grönska tillåts ta plats i den byggda miljön som blomstrar med multifunktionella vatten- och grönytor och som bidrar till både biologisk mångfald, rekreationsvärden och ett effektivt marknyttjande. Stråk av grönska i den bebyggda miljön skapar både mervärde och svalka för människor och ger möjligheter för arter och djur att röra sig mellan olika naturområden. Vattendrag slingrar sig genom landskapet och ges utrymme att översvämmas vid högre flöden.

Vatten- och naturmiljöerna är fria från föroreningar och har ett rikt växt- och djurliv. Viktiga landskapssamband har stärkts och har med en genomtänkt utformning bidragit till att vända trenden från en minskande till en ökad biologisk mångfald. Järfälla har tagit tillvara på tillgängligheten till sina naturområden och har utvecklats till ett nav för naturrekreation där människor lätt kan ta sig till och vistas i våra vatten- och naturmiljöer, utan att det sker på bekostnad av natur- och kulturmiljövärden.

Inkluderande och levande boendemiljöer

I Järfälla 2050 finns boenden för livets olika skeden med en variation av bostadstyper och storlekar. Kommundelarna erbjuder ett utbud av bostäder för olika inkomstnivåer, hushåll och åldrar som möjliggör en boendekarriär inom sin egen kommundel. Arkitekturen 2050 består i huvudsak av de byggnader och byggnadsverk som uppförts fram till 2020-talet, men präglas även av därefter tillkomna byggnader med varierad arkitektur. Oavsett om arkitekturen är äldre eller ny genomsyras den av återbruk, innovation och hållbarhet.

Bostadsområdena i Järfälla präglas av god granngemenskap, samhörighet och tillit, vilket gör Järfälla till en trygg och välkomnande plats. I grannskapen finns funktioner som möjliggör enkel delning av föremål och tjänster på lokal nivå som till exempel bilar, cyklar, trädgårdsredskap eller verktyg. Nära bostaden finns platser för att mötas, fira födelsedagar och traditioner, utöva sin hobby eller delta i föreningslivet. Den kommunala servicen är nära och lättillgänglig och den bebyggda miljön är utformad för att främja en trygg, jämlik och hälsosam livsmiljö. I bostadsområdena finns utrymme för barn, unga och vuxnas behov av idrott, kultur, utbildning och omsorg och med ytor för både spontana och planerade aktiviteter. De sammanknutna och hälsofrämjande boendemiljöerna är en av anledningarna till att Järfälla är en förebild vad gäller inkluderande och levande boendemiljöer.

Strategier

För att uppnå översiktsplanens målbilder har tre övergripande strategier tagits fram. Strategierna talar om hur vi ska hantera de utmaningar vi står inför för att nå våra fyra mål till 2050. För varje strategi beskrivs vad som konkret behöver göras inom den fysiska planeringen. Strategierna har varit styrande för avvägningar i framtagandet av översiktsplanen, men ska även fungera som en vägledning för kommunens samhällsplanering på längre sikt.

Robust

Vi planerar för ett robust samhälle och minskar kommunens sårbarhet vid oförutsedda händelser. Det innebär att vi planerar med stor riskmedvetenhet, hushåller med kommunens resurser och skyddar samhällsviktiga verksamheter. För att kunna möta framtida utmaningar ska en god kommunalekonomisk och samhällsekonomisk utveckling på kort och lång sikt prioriteras. Genom att stärka den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster ser vi till att naturens motståndskraft mot klimatförändringarnas konsekvenser förbättras, och tar samtidigt vara på naturens möjlighet att bidra till minskad klimatpåverkan.

Exempel på åtgärder för ett robust Järfälla:

Hushålla med kommunens mark och bygga i första hand på redan ianspråktagen mark.
Öka krontäckningsgraden i befintliga områden och i nya stadsdelar.
Bevara och stärka kolsänkor, bland annat genom att skydda och återställa våtmarker.
Ta hänsyn till översvämningar och tillskapa naturliga vattenmiljöer.
Bevara områden som inte är utsatta för ljusföroreningar eller buller.
Öka andelen skyddad natur och skydda områden som är viktiga för dricksvattenförsörjning och matproduktion.
Lokalisera samhällsviktiga verksamheter så som vård, skola, omsorg och infrastruktur så att de fungerar vid samhällsstörning.
Öka antalet skyddsrum och skyddade utrymmen där sådana saknas.

Inkluderande

Vi planerar ett samhälle som stärker gemenskap och tillit genom att sträva efter en sammanhållen och välintegrerad kommun där alla får plats. Det innebär bland annat att vi prioriterar ett effektivt och jämlikt transportsystem som ger god tillgänglighet inom och mellan kommundelar. Nya bostäder planeras med målet att erbjuda varierade boendeformer runt om i kommunen och ett vardagsliv med nära till allt. Omsorg om befintliga och nya miljöer lägger grunden för en god gestaltad livsmiljö som är en förutsättning för ett inkluderande samhälle.

Exempel på åtgärder för ett inkluderande Järfälla:

Prioritera yteffektiva transportsätt och planera för att alla ska kunna välja hållbara transportmedel.
Bryta barriärer och omvandla trafikleder till gator med mer plats för människor och grönska.
Erbjuda gena och attraktiva stråk mellan kommundelarna.
Utveckla en ny regional stadskärna, och därigenom bidra till kommunal och regional bostadsförsörjning.
Möjliggöra för ett varierat utbud av bostäder på kommundelsnivå.
Verka för att alla ska ha god tillgång till hållbara transporter.
Verka för att närservice, mötesplatser och möjligheter till en aktiv fritid ska finnas inom 15 minuters gångavstånd från bostaden.
Möjliggöra för kollektivtrafiknära och tät bebyggelse som ger förutsättningar för levande lokala centrum.
Öka tillgängligheten till mötesplatser, vatten och grönska med hög kvalitet.
Bygga beständigt, brukbart och berörande, utifrån mänskliga behov och skala.
Bevara och utveckla platsers karaktär utifrån dess förutsättningar, genom att tillföra mervärden och ha en bärande idé.
Bibehålla eller öka andelen arbetsplatser per invånare.

Cirkulärt

Vi planerar ett resurseffektivt och hänsynsfullt samhälle med lokala kretslopp i fokus. För att möjliggöra ett Järfälla som växer och samtidigt minskar sin klimatpåverkan är en effektiv markanvändning med multifunktionella ytor särskilt viktiga pusselbitar. Befintliga naturresurser, redan byggda strukturer och återbruk ska utgöra utgångpunkten för det framtida Järfälla.

Exempel på åtgärder för ett cirkulärt Järfälla:

Vid nya behov i första hand bygga om, bygga på och bygga till.
Använda återbrukat material när vi bygger.
Använda hållbara, giftfria material som kan återbrukas och återvinnas.
Främja resurseffektiv masshantering och möjligheter till mellanlagring av byggnadsdelar.
Möjliggöra en cirkulär vattenhantering.
Främja förnybar, lokal energiproduktion.
Samnyttja lokaler, anläggningar och ytor.
Nyttja takens potential för energiproduktion, dagvattenhantering, uteplatser och påbyggnader.
Bevara och utveckla våra kulturmiljövärden.

Utvecklingsinriktning

Mycket har hänt i Järfälla under de senaste åren och ännu mer kommer att hända fram till 2050. En ny regional stadskärna har börjat växa fram i Barkarby, tusentals personer har redan flyttat in och butiker, restauranger och skolor har öppnat. 2050 kommer stadskärnan, på båda sidor om Mälarbanan och E18, att vara fullt utbyggd och vara ett självklart komplement centrala Stockholm. Utvecklingen av Järfälla 2050 utgår ifrån en ambition om att stärka de många värden som redan finns i kommunen. Befintliga kommundelscentrum tillvaratas och stärks för att bygga vidare på dagens flerkärnighet. Kommunens parker och naturområden är redan idag en stor del av vad som gör Järfälla till en bra plats att leva på, och kommer att fortsätta prägla kommunen genom bättre tillgänglighet till naturen, fler parker och grönare bostadsområden.

Översiktsplanens utvecklingsinriktning omfattar bebyggelse, natur- och friluftsliv och kommunikationer. Inriktningen visar kommunens syn på hur dessa övergripande strukturer ska utvecklas på lång sikt.

Utvecklingsinriktningskarta

Bebyggelse

Järfällas bebyggelseutveckling koncentreras till kollektivtrafiknära lägen där det finns goda förutsättningar för bostäder, arbetsplatser och service. Sammantaget finns med stöd av översiktsplanen möjlighet att planera för bostäder som motsvarar en befolkningstillväxt på upp till cirka 40 000 invånare till år 2050. Utvecklingen sker i första hand på ianspråktagen mark, antingen genom förtätning i befintliga miljöer eller genom ny bebyggelse på det tidigare flygfältet.

Den regionala stadskärnan är tyngdpunkten för kommunens utveckling både idag och 2050. I stort sett hela stadskärnan är belägen inom tunnelbanans influensområde och utvecklas med en levande stadsmiljö som innehåller fler arbetstillfällen, utbildning, sjukvård, idrott och kultur. För att den regionala stadskärnan ska kunna utvecklas till en attraktiv och sammanhållen stadsmiljö behöver barriäreffekten från de stora trafikleder som präglar Barkarby-Jakobsberg minskas. Därför föreslås tre sociala kopplingar som väntas bidra till att skapa en mer tillgänglig och sammanhängande stadskärna. Utöver kopplingarna kan även utveckling av bostäder, verksamheter och mötesplatser bidra till att överbrygga barriärerna och skapa en gemensam identitet.

Kallhäll och Viksjö, som utgör viktiga lokala centrum, utvecklas genom förtätning i samklang med befintlig bebyggelse och ekologiska värden. Utvecklingen bidrar till att skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafik, stärka lokala centrum och en ökad variation av bostäder. Här prioriteras även möjligheten till bättre kopplingar och genare stråk till kärnan i Jakobsberg och Barkarby. I Kallhäll bidrar förstärkt kollektivtrafiktillgång genom en södra uppgång från pendeltåget samt en ny bussförbindelse över järnvägen till att en mer omfattande bostadsutveckling blir möjlig, exempelvis kan en omvandling av Kallhälls industriområde bli aktuell. I Viksjö sker förtätning särskilt med tyngdpunkt i centrum och bidrar till bättre underlag för service och kollektivtrafik.

Två områden med större koncentration av nya småhus föreslås i Norra Jakobsberg, längs Passadvägen samt vid Görväln. Utöver de större utvecklingsområdena finns möjlighet till kompletteringar med småhus på många platser runt om i kommunen där det är lämpligt med hänsyn till platsens förutsättningar.

Karta över utvecklingsområden för ny bebyggelse

Natur och friluftsliv

Järfälla bevarar och stärker grönska av kommunal och regional betydelse genom att skydda natur och värna de gröna kilarna och de prioriterade landskapssambanden som sträcker sig mellan dem. Landskapssambanden innehåller gröna och blå värden som är viktiga spridningsvägar för växt- och djurliv samtidigt som de berikar park- och naturmiljöerna långt in i bebyggelsen. Grönskan bidrar till att skapa en robust kommun genom att stärka motståndskraften mot klimatförändringarnas konsekvenser. Entrépunkter till kommunens naturreservat stärks och genom det blir kommuninvånarnas tillgång till friluftslivet, Mälaren och dess målpunkter bättre.

Kommunikationer

Järfälla värnar om det goda kommunikationsläget med pendeltåg, tunnelbana, kapacitetsstark busstrafik, regionala cykelstråk, E18 samt anslutning till Förbifart Stockholm. Järfälla arbetar för förbättrade transportmöjligheter inom kommunen och regionalt. Det kommunala huvudvägnätet binder samman kommunens olika delar och har god framkomlighet för buss och nyttotrafik. Gatorna utformas för att minimera klimatpåverkan och bidra till kvalitativa värden i stadsrummet samt till en mer integrerad kommun. Utveckling av trafiknätet sker där det ger som störst nytta i form av stärkta möjligheter för kollektivtrafik, bättre förutsättningar för bostadsutveckling och en mer sammanhållen regional stadskärna.

Hållbart och cirkulärt byggande

För att Järfälla ska kunna växa samtidigt som kommunens klimatpåverkan minskar behöver de redan byggda strukturerna nyttjas så effektivt som möjligt och nya strukturer leda till så liten klimatpåverkan som möjligt. De befintliga strukturerna, byggnaderna och landskapen är utgångspunkten i utvecklingen av det framtida Järfälla.

Cirkulärt och hållbart byggande kan se ut på många olika sätt, och alla projekt har olika förutsättningar. I vissa fall handlar det främst om beslut kring var utveckling sker medan det i andra fall handlar om enskilda byggnadsdelar och material. Nedan följer därför några exempel på hur ett cirkulärt samhälle kan ta sig uttryck inom den fysiska planeringen och vad kommunen kan göra för att främja det.

Bygga om, bygga på och bygga till: Det enklaste sättet att bidra till ett cirkulärt byggande är att använda de redan uppförda byggnaderna. För att underlätta och effektivisera användningen kan det vara aktuellt att bygga om, bygga på och bygga till befintliga strukturer. Vad gäller ombyggnad kan det handla om att bygga om storskaliga kontorsbyggnader eller institutioner till bostäder eller att bygga om en villa till en småskalig verksamhet. Att använda befintliga byggnader till nya användningar är ett sätt att slippa riva och bygga nytt, det är positivt inte minst ur kulturmiljöperspektiv såväl som för kommunens klimatpåverkan. Påbyggnader och tillbyggnader är sätt att effektivisera befintlig markanvändning genom att möjliggöra för fler bostäder på samma fastighet. Påbyggnader kan särskilt vara relevant i områden med låga flerbostadshus, men är alltid beroende av byggnadens konstruktion. Alla dessa åtgärder kan kräva stora resurser, och i vissa fall även detaljplaneändringar. Kommunens roll är att utreda var åtgärder är lämpliga och stötta fastighetsägare.

Nyttja befintlig infrastruktur: Ett annat sätt att bidra till en mer effektiv användning av resurser är att nyttja befintlig infrastruktur vid nybyggnation. I praktiken handlar det om att förtäta i områden där det redan finns gator, VA-kapacitet, servicetillgång och kollektivtrafik. Det pågår redan mycket förtätning runt om i Järfälla, och för att det ska vara möjligt för kommunen att växa utan att ianspråkta värdefull naturmark behöver den utvecklingen fortsätta. Ytterligare förtätning bedöms vara möjlig i Jakobsberg, Kallhäll och i vissa småhusområden. Avvägningar kopplade till den befintliga infrastrukturens kapacitet, samt områdets kulturmiljö och landskapsbild behöver alltid göras.

Använda återbrukade och hållbara material: När det inte finns befintliga byggnader eller strukturer att ta vara på eftersträvas en så liten klimatpåverkan som möjligt från nybyggnation, bland annat genom användningen av hållbara och klimatneutrala material. Det är exempelvis aktuellt i den regionala stadskärnan där en helt ny stad växer fram. Genom att återbrukbara och hållbart framställda material främjas i exempelvis markanvisningar kan de nya byggnader som tillkommer bli en del av en framtida cirkulär ekonomi.

Järfälla har ambitionen att kunna bygga alla typer av byggnader i trä oavsett funktion, innehåll eller arkitektoniskt uttryck. En trähusstrategi har tagits fram som beskriver de positiva konsekvenserna av att bygga i trä och bryter ned strategin till ett antal konkreta frågor att arbeta vidare med. Bland annat anges att detaljplaner ska utformas så att de möjliggör träbyggnation och att träbyggnation ska premieras vid upphandlingar och markanvisningar.

Möjliggöra framtida flexibilitet: Ett annat sätt att planera cirkulärt när det inte finns någon befintlig bebyggelse, alternativt om den som finns inte lämpar sig för om- eller påbyggnad, är att skapa förutsättningar för en framtida flexibilitet. Flexibla detaljplaner som möjliggör att användningen av byggnader skiftar över tid ska eftersträvas där det är lämpligt. Det är särskilt aktuellt att beakta i planeringen av lokaler för samhällsfastigheter eftersom behovet av dem ofta varierar. Det kan även handla om att skapa möjlighet för att bygga om verksamhetslokaler till bostäder för att möta förändringar i efterfrågan.

Hållbar masshantering: Masshantering bidrar till koldioxidutsläpp, därför behöver mängden överskottsmassor minska samtidigt som masshanteringen behöver bli mer lokal, cirkulär och resurseffektiv. Cirkulär masshantering innebär att öka återanvändningen av massor vilket bidrar till minskad uppkomst av avfall, tryggad materialförsörjning, minskade kostnader för transporter och minskade inköpskostnader av fyllnadsmassor. Det mest resurseffektiva är att massor inte uppstår alls, därför arbetar kommunen utifrån en ambition om att uppnå massbalans i varje projekt.

Genomförande

Ett lyckat genomförande är beroende av många olika faktorer som alla har stor betydelse för en hållbar stadsutveckling. I detta avsnitt berörs fyra viktiga aspekter som kommunen arbetar med för att nå översiktsplanens mål:

Översiktsplanen omsätts på områdesnivå

För att uppnå ett hållbart genomförande tas översiktsplanens mål och utvecklingsinriktning vidare i mer detaljerad områdesplanering. Områdesplaneringen innebär att ett större geografiskt område studeras med hjälp av antingen fördjupade översiktsplaner, planprogram eller strukturplaner. Dessa verktyg gör det möjligt att få en bra överblick över ett utvecklingsområdes förutsättningar, där behov av samhällsservice, krav på investering i teknisk infrastruktur och en övergripande genomförbarhet utreds i tidigt skede. Möjligheter till finansiering av dessa behov är tätt sammankopplade med intäkter från planerad markförsäljning och exploatering. Områdesplaneringen möjliggör ett brett samarbete inom kommunen, där olika perspektiv blir belysta tidigt och där olika kompetenser kan samordna sitt arbete.

Följande områden är lämpliga att studera närmare inför detaljplaneläggning:

Jakobsbergs centrala delar, inklusive Nibble och Sångvägen
Barkarby handelsplats, inklusive kopplingar till Söderhöjden
Centrala Kallhäll, inklusive Ulvsättra och Kallhälls verksamhetsområde
Barkarby-Skälby villaområde

Strategisk markutveckling och dialog

Kommunen har störst möjlighet att genomföra önskade förändringar på sin egen mark. Det innebär att strategiska markförvärv och fastighetsregleringar efter planläggning kan utgöra viktiga verktyg för att överföra mark till kommunen och säkerställa genomförandet av förändringar av särskilt samhällsintresse.

Kommunen har möjlighet att styra utvecklingen och genomförandet genom sitt markägarskap och besluta om markens användning genom planläggning. När kommunen genomför markanvisningar för utbyggnad av kommunal mark är hållbarhets- och kvalitetskriterier delvis avgörande vid val av byggaktör. Det är viktigt att nå överenskommelser om kvalitet, genomförande och ansvarsgränser i tidigt skede.

En stor andel av de markområden som har utvecklingspotential eller behov av omställning till en mer hållbar markanvändning ägs av privata aktörer. I dessa områden krävs en kontinuerlig dialog med fastighetsägare och verksamma, för att kommunen tidigt ska kunna fånga upp behov av tillväxt eller omställning. Tydliga riktlinjer och avtal för utveckling av privat mark ger byggaktörer och fastighetsägare möjlighet att tidigt planera resurser för utveckling och genomförande.

Hållbar och tydlig resursplanering

De förändringsåtgärder som föreslås i översiktsplanen finansieras i normala fall med antingen exploaterings- eller investeringsmedel, men kan också finansieras med exempelvis statliga stöd, forskningsmedel, genom privata initiativ eller genom kommunal inlåning. Utveckling och förändring bör ske på ett ekonomiskt hållbart sätt, där utbyggnad av samhällsinfrastruktur och samhällsfastigheter också inkluderas. Om åtgärder berör både kommunal och privat mark är det viktigt att tidigt identifiera möjliga vägar till kostnadsdelning. Kommunen behöver också förhålla sig till ingångna genomförandeavtal.

Som en del av Stockholmsförhandlingen delas kostnaden för utbyggnaden av tunnelbanan mellan staten, regionen och berörda kommuner. I Järfälla tillämpas medfinansiering, vilket innebär att alla exploatörer inom tunnelbanans influensområde förbinder sig bidra till kostnaden för tunnelbaneutbyggnaden.

Offentliga aktörer anläggningar på flera platser inom eller i anslutning till kommunen, vars utveckling ofta får stor påverkan på den fysiska planeringen. Det ställer krav på tidig dialog om samhällsnyttor, ansvar och kostnadsfördelning för att ge goda förutsättningar för ett effektivt genomförande.

Prioritera ett genomförande i samklang med omvärlden

Översiktsplanens mål och strategier ska användas som vägledning för prioritering av utvecklingsprojekt och detaljplanering. Färdigställandet av tunnelbanans förlängning och utbyggnaden av kollektivtrafiknära bostäder i dess närområde genomsyrar översiktsplanens utvecklingsinriktning och har stor påverkan på prioritering och utbyggnadsordning i kommunen. Översiktsplanen möjliggör en utbyggnad av bostäder som motsvarar en befolkningsökning på upp till cirka 40 000 invånare. En stor del av den bostadsutvecklingen inryms i Stockholmsförhandlingen, där kommunen har förbundit sig att bygga 14 000 nya bostäder inom tunnelbanans influensområde till år 2035.

Samtidigt har omvärldsförhållanden stor inverkan på kommunens möjlighet att upprätthålla utvecklingen genom olika konjunkturer. Marknadens förutsättningar påverkar genomförandekraften och utbyggnadstakten.