Bebyggelsekaraktär och utveckling

Stäket utgörs i huvudsak av villa- och småhusområden som vuxit fram under flera årtionden, med ett fåtal inslag av punkthus och lamellhus i parklandskap. Undantagen utgörs av den landsbygdslika bebyggelsen i områdets norra delar, som präglas av det öppna åkerlandskapet och genomsyras av värdefulla natur- och kulturmiljöer.

Stäket utvecklas i samklang med omgivande bebyggelse och natur. Kompletteringar med attraktiva bostäder och mötesplatser bidrar till en större variation, bättre tillgänglighet till Mälaren och bättre kommunikationer.

Uddnäs kulturhistoriska miljö präglas framförallt av det öppna åkerlandskapet, trädgårdsanläggningar och kulturhistoriskt värdefulla, äldre byggnader. Området omfattas även av höga naturvärden som inkluderar nyckelbiotoper, skyddsvärda träd och jätteträd. Att bevara det öppna kulturlandskapet och den värdefulla naturmiljön är av stor vikt för att områdets karaktär ska bibehållas. Mindre kompletterande bebyggelse för bostadsändamål och ekonomibyggnader kan prövas.

Den äldre sommarstugemiljön i Lund kan utvecklas varsamt och i liten skala. I första hand ska tillägg göras på redan ianspråktagen mark, och jordbruksmark undantas från exploatering. Dimensioneringen av vatten och avlopp utgör en av flera faktorer som begränsar möjlig utbyggnad i området, varför lämplig omfattning och placering av kompletterande bebyggelse behöver utredas i en planprocess.

Utmed Mälaren ligger den kulturhistoriskt viktiga platsen Stäketfläcken. Viss förtätning prövas i området, med hänsyn till dess kulturhistoriska betydelse och för att stärka allmänhetens tillgång till Mälaren.

Det finns flera platser i Lund, Stäket och vid Stäketfläcken som drabbas av översvämningar vid kraftiga regn och höga flöden. Platserna som är svåra att översvämningssäkra ligger ofta i lågpunkter utmed Mälaren eller dess tillflöden, vilket behöver beaktas vid eventuell utveckling i dessa områden.

Verksamheter och arbetsplatser

Stäkets verksamhetsområde ligger vid Rotebroleden, nära E18. Platsen har ett bra kommunikationsläge för tyngre transporter, men en begränsad tillgång till kollektivtrafik som gör att platsen lämpar sig bäst för ett mindre personalintensivt näringsliv. Storskaliga och störande verksamheter som är betydelsefulla för kommunen, men som inte kan inrymmas i tätare stadsmiljöer, kan med fördel etablera sig i området.

Kommunikationer

De nationella och regionala vägarna E18 och Rotebroleden fyller en viktig funktion för trafiken både inom och till och från Järfälla. Utmed trafiklederna finns även regionala cykelstråk som är viktiga för pendlingsresor mellan Järfälla och Sollentuna. Det regionala cykelvägnätet sträcker sig genom området och knyter effektivt samman Järfälla med Upplands-Bro kommun. En expressbusslinje planeras trafikera Rotebroleden mellan Barkarby, Kallhäll, Upplands Väsby, Täby och Arninge, vilket stärker kollektivtrafikutbudet i området. En expressbuss har högre kapacitet än en lokalbuss och fungerar som ett komplement till pendeltåg och tunnelbana.

Uddnäsvägen är en viktig lokal koppling till Ängsjö. Det finns behov av en stärkt gång- och cykelförbindelse till friluftsområdet.

Grönområden och vatten

Landskapssamband

Två prioriterade landskapssamband finns i Stäket. Det västra sambandet knyter samman Kallhäll med Upplands-Bro längs Mälaren. Det andra sambandet förbinder Görvälnkilen med Järvakilen genom Stäkets nordöstra sida. Sambandet är som svagast där det korsar Rotebroleden och är därför viktigt att stärka. Nordöstra delen av Stäket utgörs till stora delar av skogsmark inom Järvakilen, som har viktiga regionala funktioner för ekologiska spridningssamband för växt- och djurliv, samt rekreation och friluftsliv.

Parker

I norra Stäket finns inte utrymme för en stadsdelpark. Bostadsnära parker och grönområden spelar därför en mycket viktig roll för spridningsvägar, biologisk mångfald, mötesplatser och möjlighet till rekreation och rörelse. I området finns olika kvartersparker, som Stäketparken, Knektparken och de lite nyare parkerna vid Almarevägen och Stäketfläcken. Det är främst i dessa parker som lek- och aktivitetsplatser är belägna.

Vatten

Stäket ligger till största delen inom Mälarens avrinningsområde. Tre mindre tillflöden rinner till Mälaren inom delområdet: Bonäsbäcken, Stäketbäcken och Ängsjöbäcken. Idag är bäckarna delvis dikade och kulverterade, men trots detta fyller framförallt Stäketbäckens närområde en viktig roll för fördröjning av vatten. Vid utveckling kring vattendragen bör möjligheten att stärka dessa ekosystemtjänster beaktas. Mälaren är en vattenförekomst med egna miljökvalitetsnormer. Åtgärder behöver genomföras som förbättrar vattendragets ekologiska och kemiska status.

Natur och friluftsliv

Längs största delen av kommunens strandområde löper Mälarpromenaden, ett upplevelserikt stråk som bland annat passerar bad, utsiktsplatser och motionsspår. Strandpromenaden ska utvecklas längs Stäketfläcken och Uddnäsvägen för att skapa ett sammankopplat stråk utmed Mälaren.

I Stäket finns flera entréer till naturen som bör stärkas. Särskilt viktig är entrén vid Allmänningsvägen som leder ut till Upplandsleden, en vandringsled för friluftsliv som sträcker sig genom hela kommunen från Barkarby i söder till Ängsjö i norr, vidare genom Uppsala län.

Knallbodas skogsområde har höga naturvärden och utgör också ett viktigt rekreationsområde. Ängsjö i norr är en viktig målpunkt för friluftslivet längs Mälarpromenaden och en viktig entré ut till omkringliggande natur. Knallboda och Ängsjö bör utredas vidare för framtida skydd.

Nordöstra delen av Stäkets naturområde utgörs av Sollentuna häradsallmänning, där kommunen är delägare. Idag bedrivs skogsbruk efter en mångbruksplan. Inom området finns värden viktiga för rekreation och ekologisk funktion.

Bebyggelsekaraktär och utveckling

Kallhälls arkitektur är mycket varierad i både skala och uttryck. I området finns såväl småskaliga villa- och småhusområden som karaktäristiska bågformade flerbostadshus i landskap och inslag av mer sentida, tät stadsbebyggelse nära centrum. Flera av områdets villa- och småhusområden utgör betydelsefulla kulturhistoriska bebyggelsemiljöer. Kallhälls bebyggelse har även påverkats starkt av Bolinderverken som etablerade sig utmed Mälaren under tidigt 1900-tal och som idag kan knytas till många av områdets viktiga kulturhistoriska miljöer.

Kallhäll utvecklas genom förtätning med blandade funktioner och bostadstyper. Vidare utveckling kan ske kring Kallhälls centrum för att stärka Kallhäll centrum som mötesplats, förbättra kopplingar, bygga bort otrygga platser och minska barriäreffekter inom området.

Det finns potential att genom strategiska kompletteringar stärka det lokala centrumet och underlaget för kollektivtrafik, särskilt utmed Kallhällsleden. Delar av Kallhälls centrala områden riskerar dock att drabbas av översvämningar vid skyfall. Det finns behov av ytor för att omhänderta kraftiga regn utmed Kallhällsleden och Ulvsättravägen. Vid eventuell utveckling inom området är det därför av stor vikt att åtgärder för att omhänderta översvämningsproblematiken säkerställs. Även möjligheten att ändra Kallhällsbäckens utformning bör beaktas, för att öka vattendragets kapacitet att omhänderta översvämningar. Utvecklingen i centrala Kallhäll behöver studeras i ett större sammanhang genom en fördjupad översiktsplan eller ett planprogram.

Området kring Kallhälls marina kan utvecklas i syfte att tillskapa fler bostäder, lokal service samt stärka allmänhetens tillgång till vattnet. Möjligheten att på ett hänsynsfullt sätt fylla Bolinder strands äldre industribyggnader med ett attraktivt och mer publikt innehåll prövas idag i detaljplan.

Vid Bolindervallen kan möjligheten att förtäta området och tillskapa fler idrottsanläggningar prövas. Eventuell förtätning behöver ta hänsyn till identifierade behov av dagvattenanläggningar inom området, så att dessa ytor inte byggs bort.

Arbetsplatser och verksamheter

På den södra sidan av järnvägen ligger verksamhetsområdet Slammertorp. Ett nytt, sydligt entréläge till Kallhälls station främjar en fortsatt utveckling av arbetsplatser i området, som tack vare sitt kollektivtrafiknära läge har möjligheter att ges en mer personalintensiv och storskalig karaktär.

Kallhälls industriområde, som ligger söder om Ulvsättravägen och väster om Enköpingsvägen, har ett flertal verksamheter som främst vänder sig till företag och i mindre omfattning till konsumenter. Området är stort och ansluter i väster och öster till befintlig bostadsbebyggelse. Med ett nytt entréläge till Kallhälls station finns det på längre sikt möjlighet att pröva en utveckling av verksamhetsområdet. En mer funktionsblandad bebyggelse med bostäder och småskaligare verksamheter i kollektivtrafiknära läge kan prövas i ett programarbete. Det är av stor vikt att området sammankopplas med omkringliggande struktur och att trygga, attraktiva stråk för gående och cyklister tillskapas. Utgångspunkten för utvecklingen bör vara en cirkulär omvandling där befintlig infrastruktur och bebyggelse utnyttjas där det är möjligt.

Väster om E18 ligger verksamhetsområdet Skarprättarvägen. Verksamhetsområdet bedöms långsiktigt finnas kvar och kan utvecklas genom förtätning i takt med efterfrågan från fastighetsägarna. Närheten till trafikplats Stäket, skyltläget vid motorvägen och den bullerutsatta placeringen gör det lämpligt för ytkrävande och transportintensiva verksamheter. Området har viss service och en begränsad kollektivtrafikförsörjning via buss. Med anledning av detta lämpar sig utveckling av mindre personalintensiva verksamheter bäst på platsen.

Inom det bullerutsatta området mellan Enköpingsvägen och E18 kan småskaliga och mindre personalintensiva verksamheter utvecklas genom förtätning inom etablerade verksamhetsområden, under förutsättning att behov av stärkta gröna samband beaktas.

Kommunikationer

Idag har Kallhälls centrala delar nära till buss och spårbunden kollektivtrafik. I samband med den framtida bebyggelseutvecklingen möjliggörs ännu starkare kollektivtrafik och en sydlig entré till Kallhälls station. Det planeras även för en framtida expressbusslinje som trafikerar via Kallhäll vidare mot Upplands Väsby och Täby-Arninge. Expressbussar har högre kapacitet än lokalbussar och fungerar som ett komplement till pendeltåg och tunnelbana.

Kallhällsleden är en viktig huvudgata som matar ut trafik till de regionala vägarna och för busstrafik till Kallhälls station. I dagsläget varierar gatans karaktär och delar av den upplevs som en barriär. För att integrera Kallhällsleden bättre i stadsmiljön behöver den delvis omvandlas till en mångfunktionell gata. Detta kan exempelvis göras genom tillägg av bebyggelse utmed gatan, ökade ytor för gång- och cykeltrafik, ändrad korsningsutformning och mer grönska i gaturummet. Omvandlingen kan även innebära att busstrafikens framkomlighet förbättras och att trafikledens karaktär ändras till ett stadslivsstråk med mer plats för människor.

Kallhälls läge utmed Mälaren har gjort att båttrafik angjort till området i alla tider. Idag finns en gammal ångbåtsbrygga vid Bolinder strand som möjliggör trafikering mellan Kallhäll och målpunkter i Mälaren. I samband med utveckling i Bolinder strand bör möjligheten att stärka passagerarbåtstrafiken beaktas.

Grönområden och vatten

Landskapssamband

Genom Kallhäll går det två prioriterade landskapssamband. Det norra sambandet sträcker sig från Molnsättra, längs Kallhällsparken och vidare söderut. Det är ett samband för ädellövträd, groddjur och pollinatörer. Det södra sambandet löper från Görvälns naturreservat, över en bro med växtlighet, vidare utmed Kallhälls verksamhetsområde och upp mot Översjön. Sambandet utgörs av ett sårbart barrskogssamband, varför det är viktigt att säkerställa en fortsatt sammanhållen grönska och sträva efter att bredda sambandet där det är möjligt.

Parker

Kallhällsparken är områdets stadsdelspark, och fyller en viktig roll för de ekologiska spridningssambanden. Samtidigt som parken erbjuder sina besökare rekreation, lek och vistelseytor, utgör den också en viktig del av områdets klimatanpassning och rening av dagvatten. Kallhälls lummiga karaktär är resultatet av några mindre kvartersparker och en stor del natur mellan bebyggelsen. Lek- och aktivitetsplatser finns i parkerna samt centralt belägna inne i olika bostadsområden. I området finns sex av kommunens koloniområden. Vid kompletteringar i den befintliga bebyggelsen är det av stor vikt att gröna värden bibehålls och utvecklas.

Vatten

Nästan all mark i Kallhäll ligger inom Mälarens avrinningsområde. Två tillflöden rinner till Mälaren: Kallhällsbäcken och Bredgårdsbäcken. Mälaren är en vattenförekomst med egna miljökvalitetsnormer vars kemiska och ekologisk status behöver förbättras. När Kallhäll fortsätter att utvecklas blir det allt viktigare att ta vara på naturens möjlighet att bidra till fördröjning och rening av vatten, där all utveckling i Kallhäll behöver bidra till att förbättra Mälarens status. Idag finns de viktigaste ekosystemstjänsterna för vatten främst utmed Mälaren och i Görvälns naturreservat. Även delar av Kallhällsparken spelar en viktig roll i detta sammanhang. Tillägg i bebyggelsestrukturen ska ta hänsyn till befintliga ekosystemtjänster och där det är möjligt stärka tillgången till dem.

Natur och friluftsliv

Utmed vattnet går Mälarpromenaden, ett stråk som gör det möjligt för allmänheten att röra sig utmed hela kommunens strandzon och ta del av viktiga målpunkter utmed vattnet. Idag bryts promenadens kontinuerliga vattenkontakt vid Kallhälls marina. Vid en utveckling i området är det av stor vikt att allmänhetens tillgång till vattnet förbättras.

Bebyggelsekaraktär och utveckling

Bebyggelsen inom Jakobsbergs norra delar utgörs av tätare villa- och småhusbebyggelse som vuxit fram under olika årtionden, med närhet till kommunens gröna kilar.

I norra Jakobsberg utvecklas nya bostäder i naturnära lägen där de bidrar till ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur och samhällsservice. Detta sker exempelvis väster om Passadvägen, där ny bebyggelse kan prövas. Tillkommande bebyggelse kan stärka underlaget för en tätare kollektivtrafik och en förbindelse för expressbuss över järnvägen. Expressbussar har högre kapacitet än lokalbussar och fungerar som ett komplement till pendeltåg och tunnelbana.

Ny småhusbebyggelse kan prövas nedanför Skvattramberget i samband med att Görvälns återvinningscentral flyttar sin verksamhet.

Mångfunktionella ytor med idrotts- och rekreationsändamål kan prövas i Berghemsparkens norra delar, i syfte att skapa bättre tillgång till rekreation i närområdet.

Arbetsplatser och verksamheter

Inom verksamhetsområdet Dikartorp finns det möjlighet för ytterligare utveckling och förtätning av storskaliga verksamheter. En sydlig entré till Kallhälls station skulle innebära att området får nära till kapacitetsstark kollektivtrafik, vilket i sin tur skulle möjliggöra att ett mer personalintensivt näringsliv kan etablera sig på platsen. Vid utveckling av nya verksamhetslokaler utmed Mälarbanan bör dess placering om möjligt utgöra ett bullerskydd för det bakomliggande området vid Passadvägen, som utpekas som ett utvecklingsområde för sammanhållen bostadsbebyggelse. Med anledning av närheten till den sammanhållna bostadsbebyggelsen är det inte lämpligt att Dikartorp utvecklas med verksamheter som har en störande karaktär och omgivningspåverkan.

Mellan Järfällavägen och Mälarbanan ligger ett verksamhetsområde som idag utgörs av en blandning av småskaligt och något mer storskaligt näringsliv. Området har god tillgång till kollektivtrafik tack vare sin närhet till Jakobsbergs station, vilket gör att mer personalintensiva arbetsplatser har möjlighet att utvecklas på platsen. Dock ligger delar av verksamhetsområdet i en lågpunkt som drabbas av översvämningar vid kraftiga regn. Vid eventuell utveckling eller förtätning inom verksamhetsområdet behöver åtgärder för översvämningshantering därför beaktas.

Mellan Mälarbanan och Slöjdvägen ligger ett område med mycket god närhet till kollektivtrafik där en utveckling av småskaligt näringsliv med en stadsmässig struktur är möjlig.

Ett långsträckt verksamhetsområde löper utmed E18 och Enköpingsvägen. Området har begränsad närhet till kollektivtrafik. Inom zonen kan utveckling och förtätning av småskaligt och mindre personalintensivt näringsliv prövas.

Kommunikationer

Enköpingsvägen och Passadvägen är huvudgator med viktiga funktioner för bil-, buss- och cykeltrafiken. Genom att tillskapa en ny vägkoppling mellan Järfällavägen och Passadvägen över Mälarbanan skapas förutsättningar för kapacitetsstark regional busstrafik. Kommunen bör verka för en stärkt lokal kollektivtrafikförsörjning i Norra Jakobsberg, då det skulle gynna boende i hela området, skapa förutsättningar för lägre bilberoende och ett mer jämställt resande.

Parallellt med Mälarbanan går det regionala cykelstråket, som är en viktig länk att utveckla för att främja pendlingsresor. Lokala cykelkopplingar i området kan utvecklas för att stärka tillgängligheten till kommunens grönområden.

Grönområden och vatten

Landskapssamband

Ett prioriterat landskapssamband sträcker sig i öst-västlig riktning från västra Järvafältets naturreservat in i Berghem, via Berghemsparken och vidare till Görvälns naturområde. Sambandet har stor betydelse för barrträd och pollinatörer där Berghemsparken utgör en viktig del av sambandet.

Parker

Berghemsparken är en skogbeklädd höjd med höga naturvärden som ska utvecklas till områdets stadsdelspark. Det finns även ett mindre antal kvartersparker i områdets norra del, däribland Grönvretenparken och Vattmyraparken. Även Nibblehöjden är en viktig grönyta för boende i området. Inom området finns två av kommunens koloniområden. De sydvästra delarna saknar regelrätta parker, men har en grön karaktär tack vare flera mindre naturområden mellan villakvarteren. Även områdets gröna trädgårdar utgör en viktig del av grönstrukturen som bidrar till den biologiska mångfalden, i synnerhet där landskapssambandet inte är så brett.

Vatten

Merparten av Norra Jakobsberg ligger inom Mälarens, Bällstaåns och Igelbäckens avrinningsområden. En mindre del av nordvästra Polhem avrinner mot Översjön. Två tillflöden till Mälaren rinner genom Görvälns naturmark: Görvälnbäcken och Dikartorpsbäcken. Tånglötsbäcken och Säbysjön är tillflöden till Igelbäcken, som ligger i områdets västra delar. Delområdet omfattar en kortare sträcka av Bällstaån, utmed Mälarvägen. Vattendraget är både översvämningsdrabbat och kraftigt förorenat. För att vattendraget ska kunna fortsätta utgöra en god livsmiljö för växter och djur behöver åtgärder genomföras som förbättrar vattendragets ekologiska och kemiska status.

Natur och friluftsliv

Flera av kommunens betydelsefulla målpunkter återfinns i norra Jakobsbergs naturområden. För att öka Järfällabornas tillgänglighet till kulturmiljöerna vid Säby gård, Görvälns slott, Görvälnbadet och Brukets natur- och skidanläggningar, ska prioriterade entrépunkter utvecklas och stärkas. Görvälns gård, som spelar en viktig roll i kulturlandskapsskötsel, ska fortsätta miljö- och klimatanpassas.

Bebyggelsekaraktär och utveckling

Den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg är en av Stockholmsregionens åtta yttre regionala kärnor. Stadskärnornas geografiska lägen och goda kommunikationer ger dem goda förutsättningar att utvecklas till starka centrum för arbetsliv, service, utbildning och bostäder. I Barkarby byggs en tät stadsmiljö ut med närhet till service och aktiviteter, både dag- och kvällstid. På sikt kommer den nya strukturen att växa ihop med Jakobsbergs centrala delar till en sammanhängande stadsmiljö med tiotusentals nya bostäder, arbetsplatser, utbildning, kultur, rekreation och mötesplatser.

Jakobsberg centrala delar har en varierande arkitektur och karaktär. Området har gått från att bestå av skog och villabebyggelse till att bli en centralort som under 1960- och 70-talen genomgick en kraftig utbyggnad med modernistiska stadsbyggnadsideal. Som ett resultat av detta är bebyggelsen ofta storskalig, funktionsuppdelad och trafikseparerad. Det är viktigt att öka tryggheten i Jakobsberg, vilket den fysiska planeringen kan bidra till genom att stärka förutsättningarna för verksamheter i Jakobsbergs centrum, förbättra kopplingar och tillgången till allmänna mötesplatser, bygga bort otrygga platser och minska barriäreffekter inom området. Ett program ska tas fram för Jakobsbergs centrum i syfte att stärka området, ta vara på dess goda kollektivtrafikläge och möjliggöra ny bebyggelse.

Ny bebyggelse kan prövas utmed Järfällavägen, för att binda samman stadsmiljön i Barkarby med Jakobsbergs centrala delar. På sikt kan utvecklingen av den mångfunktionella stadsmiljön omfatta även Veddestas norra delar, under förutsättning att kollektivtrafikförsörjningen stärks med hållplatslägen för buss närmare detta område. Lågpunkten kring korsningen av Mälarvägen och Järfällavägen drabbas dock av kraftiga översvämningar vid skyfall och höga flöden i Bällstaån. Vid framtida utveckling utmed Järfällavägen är det därför av stor vikt att placeringen av bebyggelse tar hänsyn till översvämningsproblematiken och att skyfallsåtgärder vägs in i utformningen.

I takt med att kommunen växer skapas också nya behov av ytor för rekreation. Inom Jakobsbergs idrottsområde kan ett effektivare utnyttjande av marken genom förtätning av idrottsfunktioner prövas. Dock blir området utmed Mälarvägen, Järfälla gymnasium och idrottsområdet kraftigt översvämningsdrabbat vid skyfall, vilket behöver beaktas vid eventuell utveckling av området.

I samband med kommande skol- och bostadsutveckling i Veddesta tas ett par befintliga idrottsytor i anspråk. Det pågår ett arbete för att tillgodose områdets behov genom kompenserande idrottsfunktioner på andra platser inom den regionala stadskärnan. Möjligheten att utveckla en ny idrottsplats i Barkarby i ett kollektivtrafiknära läge bör studeras, för att göra den väl tillgänglig för Järfällaborna.

Stärkta sociala kopplingar

Idag präglas den regionala stadskärnan av tre stora trafikbarriärer: järnvägen, Viksjöleden och E18. Barriärerna utgör utmaningar för utvecklingen av en tillgänglig och sammanhängande stadsmiljö. Tre nya kopplingar är särskilt viktiga för att överbrygga dessa barriärer och skapa en sammanhållen stadskärna:

• En koppling mellan Jakobsbergs södra delar till Veddesta.
• En koppling mellan Jakobsbergs Södra delar till Barkarby handelsplats.
• En stärkt koppling mellan Nibble och Jakobsbergs centrum.

Viksjöleden är kommunens högst trafikerade huvudgata med flera viktiga funktioner för både kollektivtrafik och persontrafik. Idag utgör ledens utformning en barriär för tillgängligheten i Jakobsbergs centrala delar, där få korsningspunkter begränsar människors rörelser mellan Nibble och Jakobsbergs centrum. För att integrera Viksjöleden tydligare i stadsmiljön behöver dess norra sträcka omvandlas till en mångfunktionell gata. En sådan omvandling innebär fler kopplingar för gående och cyklister över gatan, samt ändrade korsningsutformningar och förbättrad framkomlighet för busstrafiken, något som kan öka kollektivtrafikens attraktivitet. Samtidigt kan en förtätning av bebyggelse prövas utmed gatan och mer grönska tillföras till gaturummet, för att skapa en trevligare stadsmiljö med tydligare plats för människor.

Idag är kopplingen mellan Barkarby och Jakobsbergs centrala delar svag med anledning av den barriär som E18 utgör för gående och cyklister. För att överbrygga den barriären behöver en ny koppling mellan Barkarby handelsplats och Söderhöjden skapas. Eftersom handelsplatsens utveckling är beroende av flera övergripande strukturella frågor bör områdets utveckling studeras i ett planprogram.

Arbetsplatser och verksamheter

Den regionala kärnans knutpunkter fyller olika funktioner för näringslivsutvecklingen i Järfälla. I Barkarby gör utbyggnaden av en kapacitetsstark kollektivtrafik att arbetsplatser i den regionala stadskärnan blir tillgängliga för arbetstagare inom ett betydligt större upptagningsområde än tidigare. Kommunen kan tack vare detta erbjuda ett attraktivt läge för tillväxt för regionalt konkurrenskraftiga branscher och nya verksamhetsområden. Genom att komplettera Stockholms centrala kärna gör den regionala stadskärnan Stockholmsregionen mer robust, attraktiv och hållbar.

Att arbetspendlingen in till kommunen ökar väsentligt i Barkarby kommer medföra positiva effekter även för områdets lokala centrum i Jakobsberg och Barkarbystaden. Jakobsberg är och har varit kommunens administrativa centrum sedan 1950-talet, där Järfällas medborgarhus och övriga kontor ligger. Området kring den nya tunnelbanestationen Barkarbystaden har potential att utvecklas till ett framtida lokalt centrum. Båda områdena spelar en viktig roll för det lokala näringslivet. Den täta stadsmiljön och bebyggelsens flexibilitet möjliggör att olika handels- och servicefunktioner kan inrymmas i kvarterstrukturen och skapa en funktionsblandad stadsmiljö.

Barkarby handelsplats är ett av landets största områden för handel och en viktig källa för arbetstillfällen inom kommunen. Idag utgörs merparten av verksamheterna av storskalig handel, dit besökare huvudsakligen tar sig med personbil. I takt med att regionens behov, handelsmönster och resvanor förändras finns det motiv till att möjliggöra en ny sammansättning av funktioner inom området. Exempelvis kan bostadsändamål prövas längs strategiska stråk, i syfte att tydliggöra gaturum, förbättra underlaget för en starkare kollektivtrafik och stärka kopplingar till andra delar av den regionala stadskärnan.

Bebyggelse utmed E18 utgör den regionala stadskärnans front mot det viktiga trafikrummet. Zonen utmed trafikleden har ett bra kommunikationsläge för transporter och ett gott skyltläge och lämpar sig därför för nyetablering och förtätning av verksamheter. Med anledning av att området även gränsar till bostadsbebyggelse och platser där bostäder kan komma att utvecklas i framtiden, är det viktigt att tillkommande verksamheter är förenliga med bostadsändamål. Tillkommande bebyggelse närmast de stora trafiklederna utgör lämpligen en tät stadsfront som avskärmar bakomliggande områden mot buller.

Området längs Bruttovägen och Elektronikhöjden präglas av ytkrävande och transportintensiva verksamheter som tillverkning och logistik. Båda dessa områden kan fortsätta utvecklas och förtätas. Stora delar av Veddesta genomgår en omvandling mot en mer stadsmässig karaktär, och särskilt inom södra Veddesta kommer verksamhetsområdet att omvandlas till en mer funktionsblandad stadsdel.

Kommunikationer

Kollektivtrafik

Den regionala stadskärnan kännetecknas av hög tillgänglighet till kapacitetsstark kollektivtrafik och goda förutsättningar för ett hållbart resande, där Barkarby station utvecklas till en viktig regional och kommunal knutpunkt. Tunnelbanans blå linje förlängs från Akalla till den regionala kärnan, och två nya stationslägen skapas inom Barkarby och vid Barkarby station. Samtidigt har Mälarbanan byggts ut för att stärka kapaciteten för pendeltåg och regionaltåg, ett nytt busstorg planeras vid Barkarby station, med en ny nordlig entré till pendeltågen för att underlätta smidiga byten mellan olika trafikslag.

Framkomligheten för busstrafik är prioriterad utmed de huvudgator som anknyter till de stora bytespunkterna Barkarby station och Jakobsbergs station, så som Järfällavägen, Veddestavägen, Viksjöleden och Barkarbyvägen. Busstrafiken är även prioriterad på tillfartsvägarna mot trafikplats Barkarby och trafikplats Jakobsberg.

Expressbuss trafikerar idag Veddestavägen. Expressbussar har högre kapacitet än lokalbussar och fungerar som ett komplement till pendeltåg och tunnelbana. En ny busskoppling planeras även mellan Bergslagsvägen och Barkarby station som kommer möjliggöra att nya busslinjer kan dras via Förbifart Stockholm till den regionala stadskärnan.

Gång- och cykel

De regionala cykelstråken gör det enkelt att ta sig till och från den regionala kärnan. Utmed Järfällavägen och Ekonomivägen kommer stråken skapa tydliga kopplingar med god framkomlighet till knutpunkterna, något som är betydelsefullt för att öka andelen resor där gång- och cykel kombineras med kollektivtrafik. Utmed Mälarbanan och Norrviksvägen går två regionala cykelstråk som förbinder Barkarby med Stockholms stad, en central koppling för mellankommunala pendlingsresor.

Den lokala och mer finmaskiga gatustrukturen inom den regionala stadskärnan gör det lätt för gående och cyklister att röra sig inom området. De kommunala huvudcykelstråken kommer att gå utmed Veddestavägen, Viksjöleden och mellan Viksjöleden och Ekonomivägen.

Grönområden och vatten

Grönområden och vatten

Idag karaktäriseras landskapet i Barkarby av det före detta flygfältets öppenhet, medan centrala Jakobsberg och Veddesta till stora delar utgörs av hårdgjorda områden med relativt få inslag av grönska. Genom stadsutvecklingen finns därför goda möjligheter att förbättra tillgången till parker och grönska inom området. Exempelvis kan en ökad krontäckningsgrad och regnväxtbäddar avhjälpa värmestress vid höga temperaturer, förbättra dagvattenhanteringen och öka den biologiska mångfalden.

Landskapssamband

Två prioriterade landskapssamband går genom den regionala stadskärnan: Ett ädellövssamband löper från Säby gård, utmed Viksjöleden och fram till Jakobsbergs folkhögskola, där det dels fortsätter västerut över villabebyggelsen till Görväln, och dels fortsätter söderut mot Kvarnbacken. Grönområdet kring Stuterivägen och Hästskovägen utgör en viktig del av sambandet som ska bevaras. Utmed Viksjöleden kommer ädellövssambandet stärkas genom plantering av lindar och ekar.

Det andra prioriterade landskapssambandet börjar vid Görväln och följer därefter Bällstaåns dragning utmed Mälarvägen, in i Barkarby och vidare in i Stockholm. Detta samband är ett av kommunens viktigaste ekologiska samband, med betydelse för både ädellövs- och barrskogssamband med spridningsvägar för groddjur och pollinatörer.

Parker

Den framtida stadsutvecklingen innebär att flera nya parker och gröna stråk tillskapas inom den mångfunktionella bebyggelsen, för att ge Järfällaborna en god tillgång till rekreations- och vistelseytor. Genom att utforma parkerna så att flera funktioner samsas om samma yta används marken effektivt och flera nyttor uppnås.

Kyrkparken är en befintlig stadsdelspark i Barkarby, som fyller många sociala och ekologiska funktioner. Samtidigt som parken erbjuder sina besökare rekreation, lek och vistelseytor utgör den också en viktig pusselbit i hela områdets klimatanpassning och rening av dagvatten. Andra delar av grönstrukturen utgörs av kvartersparkerna Ålstaparken och Minnesparken samt Bällstaåns å-rum.

Söder om Veddestavägen ligger Fruns backe som kommer att utgöra en viktig park och ett bevarat fornminnesområde i den framtida stadsmiljön. Områdets topografi innebär en utmaning för god tillgänglighet till parken. Med anledning av detta kommer flera funktioner som normalt återfinns inom en stadsdelspark, som exempelvis lek- och aktivitetsplatser, att spridas ut i områdets närliggande parker. Totalt planeras fyra nya parker för att komplettera områdets befintliga grönska.

I Jakobsbergs centrala delar finns det flera mindre kvartersparker så som Nibbleparken, Hammarparken, Riddarparken och Tallbohovsparken. Väster om Järfällavägen ligger Kvarntorpet där Kvarnbacken och delar av Vibblaby ängar kommer att utvecklas till en stadsdelspark. Även i Dahlparken, söder om Snapphanevägen vid Söderhöjden pågår utvecklingen av en ny stadsdelspark.

Vatten

Den regionala stadskärnan ligger huvudsakligen inom Bällstaåns avrinningsområde, med en mindre del av Barkarbys norra och östra del som avrinner Igelbäcken. Både Bällstaån och Igelbäcken är vattenförekomster med egna miljökvalitetsnormer. För att vattendragen ska kunna fortsätta utgöra goda livsmiljöer för växter och djur behöver åtgärder genomföras som förbättrar vattendragens ekologiska och kemiska status.

Bällstaån rinner genom den regionala kärnan och vidare in i Stockholm stad. Två biflöden, Veddestabäcken och Åkerbybäcken, ansluter till Bällstaån norr om Barkarby station. Med anledning av att Bällstaån och dess biflöden till största del rinner genom tätbebyggda områden är vattendragen kraftigt förorenade och drabbas ofta av översvämningar.

Norr om Barkarby station prövas idag en sammanhållen stadsutveckling där Bällstaåns även ges en mer naturlig utformning med stärkta ekologiska värden. Platsen ligger centralt inom den regionala stadskärnan och har möjlighet att spela en viktig roll i att binda samman den stadsmiljö som växer fram. En förutsättning för bebyggelseutvecklingen på platsen är att Bällstaåns möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten säkerställs och översvämningsproblematiken vid kraftiga regn omhändertas.

Åkerbykärret söder om Norrviksvägen är en av kommunens största våtmarker utanför naturreservaten. Idag är våtmarken påverkad av dikning. Möjligheten att återväta våtmarken och därmed återfå en viktig kolsänka ska beaktas.

Natur och friluftsliv

Barkarby gränsar till Västra Järvafältet, Norra Igelbäckens naturreservat och Igelbäckens kulturreservat som har viktiga funktioner både för gröna och rekreativa samband. Restaureringsåtgärder inom Norra Igelbäckens naturreservat behöver ske i takt med att de större infrastrukturprojekten som tunnelbanan och nedgrävningen av kraftledningen färdigställs. Entréer till viktiga stråk och målpunkter inom naturreservaten behöver stärkas och tillskapas i samband med Barkarbys stadsutveckling.

En större del naturmark söder om Norrviksvägen lämnas orörd för att bevara dess natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster. Hästa klack skyddas och stärker därmed ekologiska landskapssamband från Åkerbykärret österut mot Igelbäcken samt i nordvästlig riktning mot Kyrkbyn.

Veddesta omfattar idag tre naturbeklädda kullar som innehåller både höga naturvärden och fornminnen. I samband med utbyggnaden av kvartersstaden får närnaturen en viktig roll som gröna lungor i en tät stadsdel. Höjdskillnaderna gör att tillgängligheten behöver stärkas för att människor med olika behov ska kunna ta del av områdena, samtidigt som en stärkt tillgänglighet riskerar att komma i konflikt med platsernas höga naturvärden och kulturhistoriska lämningar.

Upplandsleden är en viktig vandringsled som går genom en mängd olika natur- och kulturmiljöer i Uppsala och Stockholms län. Ledens startpunkt är vid Barkarby station, vartefter den löper utmed Veddestabäcken västerut och vidare norrut genom kommunen. Genom att stärka Veddestabäcken som ett attraktivt promenadstråk bidrar det också till ökade upplevelsevärden för friluftslivet.

Bebyggelsekaraktär och utveckling

Viksjö består till största del av tät småhusbebyggelse från 1960 och 70-talen. Detta gör att området präglas av en trafikseparering med stora, bilfria miljöer och en sammanhållen arkitektur. Intill Viksjö centrum har bebyggelsen en högre täthet med inslag av storskalig bebyggelse. Under 1980-talet tillkom nya småhusområden i södra Viksjö och i centrum har förtätning skett succesivt genom åren.

Tyngdpunkten för utvecklingen i Viksjö sker kring centrum, i syfte att stärka centrum som mötesplats och minska barriäreffekter inom området. Samtidigt finns möjlighet att pröva ny villa- och småhusbebyggelse inom områden av sammanhängande bostadsbebyggelse.

Stora delar av Viksjö centrum riskerar att drabbas av översvämningar vid skyfall. I samband med utveckling inom området är det därför av stor vikt översvämningsproblematiken får påverka lokalisering av tillkommande bebyggelse och att skyfallsåtgärder tidigt vägs in i utformningen.

Söder om Andebodavägen finns i dagsläget idrottsytor för spontanidrott och föreningsidrott samt en gymnastikhall. Ytterligare ytor för idrott kan prövas i detta område.

Kommunikationer

Viksjöleden är en högt trafikerad huvudgata som fyller flera viktiga funktioner i kommunens vägnät, både för persontrafik och för kollektivtrafik. Den är den enda vägkopplingen till kommundelen Viksjö och Görvälns vattenverk. Viksjöleden anknyter till E18 vid trafikplats Barkarby och trafikplats Jakobsberg, och flertalet busslinjer trafikerar längs sträckan. Det är viktigt att säkerställa framkomligheten för busstrafik till Viksjö för att skapa en attraktiv kollektivtrafikförsörjning.

Idag har Viksjöleden en trafikledskaraktär som kan upplevas som en barriär för fotgängare och cyklister. För att omvandla Viksjöleden till en mer integrerad och mångfunktionell gata behöver den ges en ny utformning mellan Jakobsberg och Viksjö centrum. Detta kan exempelvis göras genom att skapa mer yta för gång- och cykelstråk av hög kvalitet, samtidigt som fler korsningspunkter över gatan tillskapas.

Viksjös gång- och cykelvägnätet är till stor del separerat från fordonstrafiken med planskilda korsningar. Dessa bidrar till trafiksäkra stråk genom området, främst för barn och unga. Det är viktigt att säkerställa gena och trygga kopplingar från Viksjö till Veddesta, Jakobsberg centrum och Barkarby station, samt till intilliggande grönområden.

Grönområden och vatten

Landskapssamband

Längs Mälarvägen går ett av kommunens prioriterade ekologiska samband. I höjd med Jungfruängen, där Mälarvägen möter Viksjöleden, förgrenar sig sambandet västerut. Strax norr om Viksjöleden är sambandet något svagare, vilket behöver beaktas vid en framtida utveckling av Viksjöleden. Det ekologiska sambandet är även svagt i området där Mälarvägen möter Järfällavägen. Vid framtida planering och utveckling i området ska möjligheten att stärka sambandet beaktas.

Parker

Intill Viksjö centrum ligger Fastebolparken som är en viktig stadsdelspark för boende i sydvästra Järfälla. Kvartersparkerna Andebodaparken och Fäbodparken, ett av kommunens kolonilottsområden och den stora andelen natur mellan småhusbebyggelsen, ger området en grön karaktär. Det är viktigt att behålla grönskan vid kompletterande bebyggelse. Musikskogen och Högbyparken är två kvartersparker som kan utvecklas för att möta behovet av parker i Viksjös östra delar.

Vatten

Viksjö ligger inom Mälarens och Bällstaåns avrinningsområde. Tre tillflöden till Mälaren rinner genom området: Sandviksbäcken, Görvälnbäcken och Lövstabäcken

Veddestabäcken är ett biflöde till Bällstaån som sträcker sig från Viksjös södra delar, vidare ner genom Skälby och in i Barkarby. Åtgärder behövs för att förbättra Veddestabäckens ekologiska och kemiska status.

Natur och friluftsliv

I Viksjö finns flera entrépunkter till Görvälns naturreservat som är viktiga för allmänhetens tillgång till natur- och friluftsområden och till Mälaren. Mälarpromenaden är ett viktigt rekreativt stråk som binder samman flera av kommunens betydande målpunkter utmed vattnet. Målpunkter vid Sandviks gård och Henriksdal kan stärkas för att tillgängliggöra Järfällas höga kulturhistoriska värden och naturupplevelser. Området kring Viksjö golfbana utgör ett viktigt samband för ädellövträd och groddjur, med både lekmiljöer och spridningsstråk.

Bebyggelsekaraktär och utveckling

Barkarby och Skälby utgörs i huvudsak av äldre villaområden som under lång tid har avstyckats och förtätats, vilket har resulterat i en varierad bebyggelsekaraktär. Det finns även ett antal småhusområden med tätare struktur och mer enhetligt uttryck.

Tyngdpunkten för bebyggelseutvecklingen i Barkarby och Skälby ligger i Ormbacka, där en småskalig, modern trädgårdsstad växer fram. I samband med utvecklingen är det av stor vikt att kopplingar för gång och cykel stärks såväl inom Ormbacka som till omkringliggande delar av området.

Området kring Byleden och Ormbacka industriområde drabbas regelbundet av översvämningar, med anledning av att stora vattenmassor ansamlas i området vid skyfall och höga vattenflöden. Med anledning av översvämningsproblematiken är tillkommande bebyggelse olämplig i detta område. Dock kan multifunktionella ytor prövas, vars funktioner tål att översvämmas utan betydande skador. Exempel på denna typ av funktioner är ytor för friidrott, fotboll och annan rekreation.

En tätare småhusbebyggelse eller småskaliga flerbostadshus får prövas i korsningen mellan Skälbyvägen och Byleden, i syfte att skapa ett tydligare och mer attraktivt gaturum. En förutsättning är att områdets översvämningsproblematik omhändertas i detaljplanarbetet.

Stora delar av Barkarby och Skälby omfattas av äldre planer som innehåller generella bestämmelser. För dessa områden finns behov att ta fram en ny detaljplan med tydligare reglering för utvecklingen i området. Begränsad förtätning inom befintliga villaområden kan vara lämpligt förutsatt att områdets karaktär med gröna tomter kan bibehållas.

Arbetsplatser och verksamheter

Barkarby och Skälby har historiskt huserat flera handelsträdgårdar, varav ett mindre antal finns kvar idag. Idag finns merparten av områdets näringsliv i Ormbacka industriområde, där en blandning av storskaliga verksamheter ligger. Stora delar av industriområdet drabbas av översvämningar vid höga flöden och kraftiga regn. Förutsatt att översvämningsproblematiken avhjälps och intresse lyfts av fastighetsägare finns möjlighet att på sikt låta pröva en mer blandad bebyggelse på platsen eller utveckla verksamhetsområdet.

Kommunikationer

Buss trafikerar huvudgatorna Ekvägen, Skälbyvägen och Österdalsvägen och sammankopplar Barkarby-Skälby med knutpunkterna i Barkarby och Jakobsberg. De regionala cykelstråken utmed Växthusvägen, Österdalsvägen och Byleden-Lundavägen utgör viktiga kopplingar till Hässelby, Vällingby och Spånga.

Grönområden och vatten

Landskapssamband

Inget av kommunens åtta prioriterade landskapssamband sträcker sig genom delområdet Barkarby-Skälby. I Skälbys västra delar finns dock betydelsefulla samband för såväl groddjur, häckningsmiljöer för fåglar och spridningsvägar för pollinatörer, som sträcker sig upp till Viksjö golfbana. Det finns även ett ädellövssamband som förbinder Skälby gård med de södra delarna av Björkeby och med äldre träd i Vålberga. Med anledning av den låga andelen grönska i delområdet bör påverkan på naturvärden begränsas vid bebyggelsekompletteringar.

Parker

Det finns få allmänna parkytor i Barkarby och Skälby, vilket gör Skälbyparken intill Skälby gård till en viktig stadsdelspark för hela området. Två mindre kvartersparker, Vålbergaparken och Neptuniparken utgör tillsammans med ett antal naturbeklädda kullar och ett planerat kolonilottsområde i Ormbacka områdets grönstruktur. Det finns möjlighet att tillföra rekreativa värden till Skälby genom att utveckla området utmed Veddestabäcken till ett genomgående park- och promenadstråk.

Vatten

Barkarby och Skälby ligger inom Bällstaåns avrinningsområde. Inom området rinner två biflöden till Bällstaån: Veddestabäcken och Byledenflödet. Veddestabäcken är ett biflöde till Bällstaån som rinner genom Skälby och vidare in i Barkarby där den har sitt utlopp i Bällstaån. Vattendraget utgör Bällstaåns mest förorenade tillflöde. För att kunna förbättra vattenkvaliteten i Veddestabäcken behöver särskild hänsyn tas vid ny bebyggelseutveckling, så att identifierade ytor som behövs för att rena dagvatten från befintlig bebyggelse kvarstår. En planerad restaurering av Veddestabäcken är tänkt att genomföras, för att förbättra vattendragets ekologiska och kemiska status så att bäcken ska kunna fortsätta utgöra goda livsmiljöer för växter och djur.

Natur och friluftsliv

Upplandsleden är en längre vandringsled som sträcker sig genom kommunen och vidare norrut. Idag går leden genom bebyggelseområdet i Ormbacka men föreslås få en ny dragning längs Veddestabäcken. Vintertid används området på och kring Viksjö golfbana för längdskidåkning.