Välkommen

Detta är Järfälla kommuns digitala översiktsplan. Scrolla vidare om du vill läsa mer om vad en översiktsplan är eller om du vill veta hur vi arbetar med översiktsplanen.

Vad är en översiktsplan?

Vad är en översiktsplan?

 

Översiktsplanen täcker hela kommunens yta och ska visa kommunens övergripande syn på Järfällas utveckling och hur mark- och vattenområden ska användas. I planen redovisas mål, principer och avvägningar kring hur byggnader, mark och vatten ska utvecklas och bevaras i framtidens Järfälla. Översiktsplanen är vägledande för beslut om till exempel detaljplaner och bygglov.

Påverka översiktsplanen

Påverka översiktsplanen

 

Processen för att ta fram en översiktsplan har olika skeden och regleras i plan- och bygglagen. Att du som invånare är delaktig och får möjlighet att ge synpunkter är en viktig del i planprocessen. Det är framförallt under processens skeden för samråd och granskning du möjlighet till att påverka planen.

 

Samråd mellan den 6 maj och 6 juli 2024

Översiktsplanen är just nu ute på samråd. Ett samråd är en lagstadgad möjlighet för dig som invånare att påverka viktiga beslut och planer. Under tiden för samrådet finns vårt förslag till översiktsplan tillgängligt för alla att ta del av och yttra sig om. När samrådstiden är slut samlar vi ihop alla synpunkter och ser över hur översiktsplanen ska justeras inför nästa steg.

Samrådstillfällen

Översiktsplanen visas på flera av kommunens evenemang i vår. Då kan du passa på att ställa frågor och lämna in synpunkter till oss. Träffa oss på:

Grafisk bild över processen från samråd att planen vinner laga kraft

Såhär lämnar du synpunkter

Om du har synpunkter som du vill ska beaktas ska du skicka dem skriftligen inom tiden för samråd eller granskning. De skriftliga synpunkterna för samrådet ska ha inkommit senast den 6 juli 2024 via vår enkät, e-post eller som brev med vanlig post.

Märk ditt mejl eller brev med Dnr Kst 2021/94 Yttrande över ny översiktsplan. Uppge ditt namn och din fastighet eller adress om du vill att det ska vara ett formellt yttrande. Vi tar tillvara på och besvarar dina synpunkter oavsett, men ett formellt yttrande behövs om du exempelvis skulle vilja överklaga beslut som tas i planprocessen.

Hur tas en översiktsplan fram?

Hur tas en översiktsplan fram?

 

Arbetet med en ny översiktsplan inkluderar flera skeden, där den färdiga översiktsplanen beräknas bli klar under 2025. Planen tas fram av kommunens medarbetare på samhällsbyggnadsavdelningen, granskas av invånare, föreningar och andra offentliga instanser och beslutas till sist av politikerna. När den är klar beskriver den vår gemensamma bild av hur Järfällas mark och vatten ska användas i framtiden.

Kontinuerlig översiktsplanering

Den 1 april 2020 ändrades vissa bestämmelser i 3 kap i plan- och bygglagen. Syftet med ändringarna var bland annat att översiktsplaneringen ska bedrivas kontinuerligt, vara framåtsyftande och att översiktsplanen ska hållas aktuell.

Det ska uppnås genom att kommunen tar fram och beslutar en planeringsstrategi som tar ställning till eventuella ändrade planeringsförutsättningar, vad kommunen ska fokusera på i översiktsplaneringen framåt samt om det finns delar av planen som behöver ändras. Planeringsstrategin ska antas senast två år efter varje ordinarie val, alltså den första halvan av mandatperioden. Uppföljning av översiktsplanen med eventuella tillägg, kommunens mål och budget samt länsstyrelsens underlag till kommunerna ska fungera som underlag till planeringsstrategin.

Uppföljning

Under arbetet med översiktsplanen har 15 principer för hållbar utveckling tagits fram. Dessa är vägledande för uppnåendet av en hållbar utveckling utifrån de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Ett urval av målen har gjorts utifrån vad som är relevant för markanvändning och fysisk planering. Under 2022 genomfördes en nulägesanalys utifrån ett antal indikatorer för varje framtagen princip. Analysen skapade en bild av nuläget som är möjlig att följa upp. I samband med att kommunen tar fram planeringsstrategin ska en grundlig uppföljning av samma indikatorer som analyserades i nulägesanalysen göras.

En enklare uppföljning av ett färre antal indikatorer ska genomföras varje år efter att översiktsplanen har antagits. Det gäller för de indikatorer som inte kräver några GIS-analyser och för de indikatorer där statistik finns lättillgängligt och enkelt kan sammanställas.

Samhällsbyggnadsprocessen

Samhällsbyggnadsprocessen är ett samlingsbegrepp för alla processer som ingår i arbetet med den fysiska planeringen. I grova drag kan man dela upp samhällsbyggnadsprocessen i följande steg: Regionplan, Översiktsplan, Fördjupad översiktsplan, Planprogram, Detaljplan, Bygglov, Genomförande och byggnation samt Förvaltning. Dessa steg hänger oftast ihop med varandra och förutom regionplanen, som regionen tar fram i samarbete med kommunerna, ansvarar kommunen för samtliga processer.

Det är många aktörer som är en del av hela samhällsbyggnadsprocessen, utöver kommunen är följande oftast delaktiga: Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter, byggaktörer, specialiserade konsulter samt boende och verksamma i det aktuella området.

Illustration över samhällsbyggnadsprocessen, Boverket

Ordlista

Ordlista

 

Här förklarar vi termer kopplat till samhällsbyggnad och andra fackord som förekommer i översiktsplanen.

Dagvatten

Vatten som tillfälligt rinner på markytan, exempelvis regnvatten och smältvatten.

Detaljplan

Ett juridiskt bindande dokument som talar om hur mark- och vattenområden får användas inom ett visst område.

Ekodukt

En bro med växtlighet som vilda djur kan röra sig över.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet.

Expressbuss

Buss med högre kapacitet än en lokalbuss som fungerar som ett komplement till pendeltåg och tunnelbana.

100-års regn

Ett mycket kraftigt regn som inträffar ungefär vart hundrade år.

Jordhälsa

Frisk matjord med hög biologisk aktivitet och kapacitet att leverera ekosystemtjänster som främjar växter, djur och människor utan negativ miljöpåverkan.

Kolinlagring

Upptaget av koldioxid från atmosfären.

Kolsänka

En funktion, som exempelvis våtmarker, där koldioxid tas upp ur luften och lagras under lång tid.

Markanvisning

En överenskommelse mellan en kommun och en byggaktör som ger byggaktören ensamrätt att förhandla med kommunen om överlåtelse av ett markområde som kommunen äger, för bebyggande.

Massbalans

Relationen mellan mängden urschaktade massor och fyllnadsmassor inom ett projekt.

Resiliens

Samhällets förmåga att klara av en förändring.

Värmestress

Uppkommer då kroppen inte längre kan kontrollera sin temperatur, med påfrestning på bla. andning, hjärta och blodcirkulation. Inträffar främst i hårdgjorda miljöer med lite grönska.

Strukturplan

En strategisk plan mellan översiktsplan och detaljplan, som redogör för ett områdes tänkta utveckling och övergripande strukturer, ex. bebyggelsestruktur, gatustruktur, grönstruktur.

Vattenförekomst

En vattenförekomst är en specifik vattensamling av en viss storlek, till exempel en sjö eller en å.