Temaområden

Här hittar du fördjupningar av kommunens syn på olika frågor inom den fysiska planeringen. Varje temaområde beskriver vilka sakfrågor temat omfattar och hur kommunen arbetar med översiktsplanens strategier i frågan.

Grönska

I Järfälla är det generellt nära till grönska och grönska återfinns i kommunen i olika storlek och omfattning, bland annat som naturområden, parker, stadsgrönska och alléer. En stor del av Järfällas natur är skyddad genom bland annat naturreservat eller biotopskyddsområden. Enligt kommunens miljöplan ska andelen skyddad natur i kommunen öka. Kommunens grönområden bidrar med en mängd olika värden i form av ekosystemtjänster. Mångfalden av stora och små parker samt naturområden bildar tillsammans en grön infrastruktur som i sin tur ingår i de ekologiska sambanden i ett vidare regionalt perspektiv. En sammanhängande grönstruktur är en förutsättning för att bibehålla ett artrikt växt- och djurliv. Grönstrukturen hänger ofta ihop och samverkar med den blå strukturen, som finns beskriven under temaområde Vatten.

Robust: Kommunens gröna miljöer värnas och utvecklas så att de tillsammans med den blå strukturen hjälper till att minska konsekvenserna av klimatförändringarna, både för översvämnings- och värmerelaterade aspekter. En välutvecklad grönstruktur stärker de ekologiska sambanden, ger ökad biologisk mångfald och ökad folkhälsa. Grönska bidrar till minskad värmestress och ger renare luft.

Cirkulärt: Grönstruktur och stadsträd ses som resurser som bidrar till rening av vatten och i förlängningen hjälper till att säkerställa Mälarens funktion som dricksvattentäkt.

Inkluderande: Järfällas natur- och grönområden är till för alla. Inom den bebyggda miljön finns parker och mindre grönområden som ger upplevelse- och hälsovärden till boende och verksamma i området. Större grönområden och kommunens naturreservat fungerar som viktiga målpunkter för rekreation och friluftsliv.

Park och tätortsnära grönska

Äldre parker och naturområden ska bevaras och förvaltas och samtidigt ska nya parker och promenadstråk utvecklas. Den sammanvävda grönskan ger möjlighet för både människor, växter och djur att röra sig i den. Den tätbebyggda miljön blomstrar med multifunktionella grönytor som bidrar till ett effektivt marknyttjande. Parker förläggs med fördel i låglänta områden, där multifunktionella ytor både kan erbjuda ytor för rekreation och upplevelsevärden, men också omhänderta översvämningar vid kraftiga regn.

Parkerna och grönområdena bildar attraktiva mötesplatser, där människor kan mötas på lika villkor. Barnperspektiv och barnens perspektiv genomsyrar processen och utformningen av de gröna områdena där tillgänglighets- och jämlikhetsperspektiv beaktas. I dagsläget finns sju stycken namngivna stadsdelsparker, vilket är parker större än fem hektar, där flera behöver utvecklas.

Huvud- och lokalgator i nya stadsmiljöer utformas med trädalléer på minst en sida. Mångfunktionella gator och stadslivsstråk utformas som gröna gaturum. Gatorna bildar tillsammans med parker och andra grönområden ett nätverk och binder samman den täta staden med omkringliggande grönområden och samband.

Natur och friluftsliv

Naturen i Järfälla är varierande och hyser många olika naturvärden som ger goda förutsättningar för biologisk mångfald och upplevelser både för besökande och de som lever och verkar i kommunen. Järfälla tar tillvara på tillgängligheten till sina naturområden och arbetar för att både kommuninvånare och besökare lätt kan ta sig till och vistas i våra natur- och kulturmiljöer. Entrépunkter till kommunens naturreservat stärks och genom det stärks även invånarnas tillgänglighet till Mälaren och målpunkter inom reservaten, vilket ökar möjligheten till friluftsliv.

Kommunen värnar om och stärker den biologiska mångfalden genom ändamålsenlig skötsel inom skyddade naturområden, övrig natur och parker. Genom att gynna spridning av arter tillskapas möjligheter till ett rikt växt- och djurliv. Detta i sig främjar även folkhälsan, då grönska är viktigt ur hälsoperspektiv. Det är även viktigt att behålla de mörka områden som inte är exponerade för ljusföroreningar samt värna tysta områden.

Karta över rekreation och friluftsliv

Gröna kilar och prioriterade ekologiska landskapssamband

Görvälnkilen och Järvakilen är viktiga regionala gröna kilar med funktion för både ekologiska spridningssamband för växt- och djurliv samt för rekreation och friluftsliv. Järfälla arbetar tillsammans med övriga kringliggande kommuner för att skydda och värna de gröna kilarna.

Kommunen har pekat ut ett flertal prioriterade ekologiska landskapssamband. Dessa är avgörande för att bibehålla den biologiska mångfalden och binda samman viktiga värdekärnor för ädellöv, barrskog, groddjur och pollinatörer, både inom Järfälla och den omgivande regionen. De prioriterade sambanden binder ihop Görvälnkilen i väster med Järvakilen i öster samt finns även i nordsydlig riktning inom kilarna. Det är även viktigt att behålla och utveckla den finmaskiga lokala grönstrukturen, men översiktsplanen pekar främst ut de prioriterade ekologiska landskapssambanden. Dessa ska bevaras och kommunen arbetar aktivt för att säkerställa att de har god ekologisk funktion.

I kommunens östra del finns ett regionalt svagt grönt samband som behöver utvecklas vidare. De aktuella befintliga sambanden utgörs i huvudsak av bi- och fjärilssamband samt groddjurssamband.

I kommunens nordöstra del finns ett regionalt utpekat svagt samband. Primärt är det ett barrskogssamband som binder ihop de norra delarna via Rotebroleden och Sollentuna kommun och vidare söderut till Västra Järvafältets naturreservat.

Ett av Järfällas viktigaste ädellövssamband börjar vid Görvälns gård och går norrut via Dikartorp. Ett svagare samband följer sedan Mälarstranden upp mot Kungsängen. Från Görvälns naturreservat går också ett viktigt barrskogssamband med ett viktigt men smalt samband i Kallhäll, som sedan delar sig via Stäket och Häradsallmänningen och vidare till Upplands Väsby.

I Kallhäll delar ädellövssambandet från Görvälns naturreservat på sig och ett större samband går via Kallhällsparken och Ulvsättra till Molnsättra naturreservat. Här finns också groddjurssamband samt bi- och fjärilssamband.

Mellan Polhem och Kallhäll finns ett sårbart barrskogssamband som binder samman gammal barrskog i Görvälns naturreservat via Lädersättra och till Molnsättra och Västra Järvafältets naturreservat.

I Berghem finns ett sårbart barrskogssamband. Detta binder samman gammal barrskog i Görvälns naturreservat via Berghem och Kolboda med Västra Järvafältets naturreservat. Här finns också öppna gräsmarker kopplade till bi- och fjärilssamband.

Ett för kommunen svagare ädellövssamband, men som länkar till viktigt samband på regional nivå, är det som kopplar ihop ädellövsmiljöer i Görvälns naturreservat med Västra Järvafältets naturreservat och Hansta naturreservat i Stockholm. Sambandet kopplar på landskapssambandet nr 8 från Görvälns naturreservat via Kvarnbacken, Jakobsbergs gård och vidare till Säby gård och ut i Västra Järvafältets naturreservat.

Från Görvälns naturreservat, via Viksjö och längs Bällstaån finns ett av kommunens viktigaste prioriterade ekologiska landskapssamband som sträcker sig tvärs över kommunen och som är viktigt för både ädellövs- och barrskogssamband, groddjurssamband samt bi- och fjärilssamband.

Karta över prioriterade ekologiska landskapssamband

Ekosystemtjänster

Grönska och grönstruktur har möjlighet att erbjuda en mängd olika ekosystemtjänster. Flera av dessa, såsom exempelvis biologisk mångfald, är grundläggande för ekosystemens fortsatta funktion. Samhället är beroende av dessa tjänster då de är en förutsättning för vår livskvalitet och välfärd. Områden med höga värden för ekosystemtjänster behöver därmed värnas och deras funktion bibehållas. Vid planläggning och exploatering tillvaratas möjligheter att tillskapa ekosystemtjänster.

Karta över ekosystemtjänster kopplade till grönska och grönområden

Kolinlagring

Det är framför allt områden som skyddas som naturreservat som bidrar med störst kolinlagring i Järfälla, med möjlighet att skapa ett långsiktigt kollager. Dessa områden är ofta skogbeklädda med stor variation av växtlighet. I urbana miljöer finns det potential för kolinlagring genom plantering av träd och etablering av grönytor. Kolinlagringen i bebyggda miljöer är däremot lägre än i skogsmiljöer och kan dessutom variera mer i resultat.

I plan- och exploateringsprocesser är det viktigt att utvärdera gröna värden ur ett långsiktigt perspektiv. Detta för att inte störa långtgående kolinlagringsprocesser och för att ge utrymme för nya områden för kolinlagring.

Karta över kolinlagringspotential kopplat till befintligt marktäcke och jordart

Vatten

I det här avsnittet beskrivs hanteringen och utvecklingen av vattenmiljöerna i kommunen, vilket omfattar sjöar och vattendrag, våtmarker och grundvatten. En god förvaltning och hantering av vattenmiljöer i kommunen säkerställer att en mängd miljö- och hållbarhetsmål från lokal till internationell nivå kan uppnås. Detta omfattar allt från en god bebyggd miljö och klimatanpassning till säkerställande av biologisk mångfald.

Robust: Vattenmiljöer och blåstruktur bevaras och utvecklas så att vatten tillåts ta plats samtidigt som vattenmiljöer och ekosystem tillskapas. Detta sker bland annat genom att vattendrag öppnas upp och återställs till naturlig utformning och att våtmarker återställs och bevaras.

Cirkulärt: Vatten ses som en resurs, där vattendrag och grundvatten bidrar till att fylla på dricksvattentäkten Mälaren. Hänsyn tas till att bibehålla och säkerställa Mälarens funktion som dricksvattentäkt.

Inkluderande: Inom den bebyggda miljön tillskapar vattenmiljöer upplevelsevärden. Sjöar är tillgängliga för alla och fungerar som viktiga målpunkter för rekreation och aktivitet.

Sjöar och vattendrag

Järfälla kommun består av cirka 15 procent ytvatten, där hela den västra kommungränsen går igenom Mälaren. Förutom Mälaren finns även sjöarna Säbysjön och Översjön. Sjöarna är tillsammans med Bällstaån, Igelbäcken och andra vattendrag en del av blåstrukturen i Järfälla. Vattenmiljöerna och deras närområden behöver bevaras och förbättras samtidigt som Järfälla kommun växer. Det innebär att ny bebyggelse och nya verksamheter behöver planeras så att de inte påverkar vattenmiljöerna negativt.

En förutsättning för vattenmiljöernas funktion och välmående är att både de och deras närområden är naturliga och obebyggda. Anlagda ytor och aktivt brukad mark placeras utanför sjöarnas, vattendragens och våtmarkernas närområde. Det är en fördel om de områden i vattenmiljöernas omgivning där annan markanvändning pågår idag återställs till naturlig mark.

För att vattendragen ska kunna utgöra goda livsmiljöer för växter och djur tillåts vattendrag vara öppna, meandra och fårans bredd och djup tillåts variera. Svämplan, som utgör tillfälliga översvämningsytor längs vattendrag, är inte lämpliga att bebygga eftersom de tillhör sjön eller vattendraget och utgör livs- och spridningsmiljö för arter som lever i och intill vattenmiljöer. Träd och buskar som växer vid vattnet bidrar till att naturlig beskuggning upprätthålls. Att bottnarna består av naturligt material är också en viktig del i att bibehålla och återskapa goda livsmiljöer för växter och djur.

Våtmarker

I Järfälla kommun finns flera våtmarker. De är viktiga ur ett ekologiskt perspektiv och kan även fungera som kolsänkor. Våtmarkerna i kommunen har stor betydelse för att ett rikt växt- och djurliv ska kunna bevaras och utvecklas och flera av områdena med höga naturvärden inom kommunen utgörs av våtmarker.

Flera av våtmarkerna i kommunen har behov av återställande i olika grad, framförallt genom återvätning där diken läggs igen för att stoppa avrinningen från våtmarken. Förutom återvätning finns ett behov av att säkerställa att inga föroreningar når våtmarkerna. Det är dessutom önskvärt att andelen våtmarker ökar i kommunen för att gynna den biologiska mångfalden och möjliggöra för hållbar vattenhantering i kommunen.

Grundvatten

Naturliga grundvattennivåer är en förutsättning för tillförsel av vatten till sjöar, vattendrag och våtmarker samt är avgörande för överlevnaden hos grundvattenberoende växter och djur. För människor är grundvatten av god kvalitet en viktig resurs för bland annat utvinning av dricksvatten, energi från bergvärme och för bevattning inom jordbruket. Bebyggelse och hårdgjorda ytor är den största påverkansfaktorn på grundvattenkvantiteten i Järfälla kommun.

Viktiga områden för grundvattenbildning och områden med betydelse för grundvattenkvaliteten finns främst i de mer kuperade delarna av kommunen. Dessa utgörs av genomsläppliga jordarter. Andelen genomsläppliga ytor behöver öka i befintliga, bebyggda platser som ligger inom viktiga områden för grundvattenbildning, så att infiltration och därmed grundvattenbildning kan ske. Planering och exploatering ska eftersträva genomsläppliga och vegetationstäckta ytor för att säkerställa möjligheten till infiltration.

Karta över blåstruktur bestående av sjöar, vattendrag och våtmarker

Ekosystemtjänster

Ekosystemen kopplade till vatten bidrar med flera tjänster som gynnar människan och som är kopplade till vatten och blåstrukturer, till exempel rening, flödesreglering och klimatreglering. Samhället är beroende av dessa tjänster då de är en förutsättning för vår livskvalitet och välfärd. Områden med höga värden för ekosystemtjänster behöver därmed värnas och deras funktion bibehållas. Vid planläggning och exploatering tillvaratas möjligheter att tillskapa ekosystemtjänster.

Karta över ekosystemtjänster kopplade till vatten

Kommunikationer

I det här avsnittet beskrivs utvecklingen av Järfällas transportsystem. Utbyggnaden av gång- och cykelnätet, kollektivtrafiken och vägnätet är avgörande för att binda samman kommunen, både inom Järfälla och med den omgivande regionen. Utöver att möjliggöra effektiva resor ska trafiknätet bidra med värden i stadsrummet samt till en mer sammanhållen och integrerad kommun.

Robust: Det goda kommunikationsläget och stationslägena tas tillvara, vilket bidrar till hög tillgänglighet inom kommunen med korta resvägar och goda möjligheter för en större andel hållbara transporter. Genom att prioritera yteffektiva trafikslag kan Järfälla kommun bidra till lägre utsläpp och samtidigt säkra framkomlighet i vägnätet för samhällsviktiga transporter.

Cirkulärt: Befintlig infrastruktur nyttjas där det är möjligt. Genom att prioritera på förtätning minimeras behovet av nya gator och vägar vilket bidrar till en mer resurseffektiv utveckling.

Inkluderande: Ett effektivt och jämlikt transportsystem möjliggör för alla att välja hållbara transportsätt. Den fysiska planeringen används för att bryta barriärer och omvandla trafikleder till gröna och sociala stråk. Gena och attraktiva stråk mellan kommundelarna och till omkringliggande kommuner bidrar till att knyta samman kommunen.

Nationellt och regionalt vägnät

Det nationella och regionala vägnätet, som består av E18 och Rotebroleden, fyller en viktig funktion för trafiken till, från och genom Järfälla.

Trafikverket har ansvar för stora delar av det nationella och regionala vägnätet och planerar för en breddning av E18 mellan Hjulsta och Jakobsberg, med syfte att stärka kapaciteten, framkomligheten och säkerheten på vägsträckan då trafikbelastningen väntas öka i samband med att Förbifart Stockholm öppnar. Förbifart Stockholms öppnande kommer att bidra till stärkta kommunikationer i regionen och förkorta restider till de södra delarna av Stockholmsregionen för resande i buss och bil.

Kommunalt vägnät

Det kommunala vägnätets uppgift är att mata ut trafiken till de större lederna, samtidigt som det ska binder samman kommundelar och når viktiga målpunkter inom kommunen.

Kommunens huvudvägnät ska vara robust och präglas av hög trafiksäkerhet. Framkomlighet och rörlig trafik prioriteras längs huvudvägnätet, vilket innebär att det inte bör ske någon angöring längs huvudgatorna och att antalet korsningar begränsas. När utrymmet i gaturummet är begränsat ska hållbara transportslag prioriteras.

Minskade barriäreffekter

För att skapa en mer välintegrerad kommun där det är lätt för alla att röra sig mellan kommundelar behöver barriäreffekten från de trafikleder som präglar kommunen minska. De åtgärder som föreslås i transportsystemet, såväl för gång- och cykelnätet som för vägnätet, ska därför verka för att binda samman kommundelar och minska barriäreffekter.

Att arbeta med att minska barriäreffekterna är ett sätt att skapa ett mer jämställt och barnanpassat transportsystem, eftersom de framförallt påverkar de oskyddade trafikanter som idag saknar möjlighet att korsa de stora trafiklederna i många delar av kommunen.

Barriärbrytande sociala kopplingar

För att den regionala stadskärnan ska kunna utvecklas till en attraktiv och sammanhållen stadsmiljö behöver de stora trafikleder som korsar Barkarby-Jakobsberg överbryggas. Därför föreslås tre nya barriärbrytande länkar i form av gång- och cykelkopplingar som väntas bidra till att skapa en mer tillgänglig och sammanhängande stadskärna. Läs mer om dessa i avsnittet Den regionala stadskärnan under Vägledningar på delområdesnivå ovan.

Utöver dessa föreslås en ny vägkoppling mellan Järfällavägen och Passadvägen över Mälarbanan, som skapar förutsättningar för kapacitetsstark regional busstrafik.

Mångfunktionella gator

Idag har vissa av kommunens huvudgator karaktären av trafikleder. För att minska barriäreffekten för gående och cyklister behöver de omvandlas till mångfunktionella gator. Omvandlingen kan bland annat ske genom förtätning med bebyggelse, fler kopplingar mellan områden, ökade ytor för gång- och cykeltrafik, ändrad korsningsutformning och mer grönska i gaturummet. Syftet med omvandlingen är att minska biltrafikens negativa miljöpåverkan, dock inte bilens framkomlighet, skapa en mer attraktiv stadsmiljö och ett mer jämlikt transportsystem. Omvandlingen kan även innebära förbättrad framkomlighet för busstrafiken, vilket ökar kollektivtrafikens attraktivitet.

Viksjöleden är kommunens högst trafikerade huvudgata med flera viktiga funktioner för både kollektivtrafik och persontrafik. Viksjöleden trafikeras av flertalet busslinjer, samtidigt som den utgör den enda vägkopplingen till kommundelen Viksjö och Görvälns vattenverk. Viksjöleden utgör en barriär och är lämplig att i delar omvandla till en mångfunktionell gata. Idag är Viksjöleden en sekundär transportled för farligt gods. För att kunna skapa en tät och yteffektiv struktur behöver klassningen av transportled för farligt gods på norra delen av Viksjöleden ändras, då den för med sig ett antal hinder som försvårar och fördyrar den önskvärda stadsutvecklingen. En avklassning av begreppet sekundär transportled av farligt gods innebär inte att riskperspektivet bortses men att det behandlas i samband med detaljplanering.

Karta över gator och kollektivtrafik

Stadslivsstråk

Vissa strategiska gator som inte har så stor trafikbelastning kan med fördel omvandlas till stadslivsstråk. En omvandling innebär möjligheten att skapa en mer stadsmässig gatumiljö med en ökad attraktivitet för gång- och cykeltrafiken och ett stärkt utbud av mötesplatser, service och handel. Stadslivsstråken kännetecknas av ett tryggt gaturum med liv och rörelse och inbjudande vistelsemiljöer. De ligger ofta centralt och omges av en tät bebyggelse och kommersiella verksamheter. Träd- och växtplanteringar i gaturummen bidrar till en attraktiv stadsmiljö, samtidigt som grönskan minskar risken för värmestress vid höga temperaturer och leder till en förbättrad luftmiljö.

Cykeltrafik

Cykelnätet i Järfälla ska kännetecknas av säkerhet, framkomlighet och kontinuitet. De regionala cykelstråken utgör stommen för cykelinfrastrukturen och ett väl utbyggt regionalt cykelvägnät gör det enkelt att cykla till och från Järfälla. Huvudcykelnätet knyter effektivt samman kommunens olika delar och lokala målpunkter, samtidigt som det fyller en viktig funktion för kopplingar till Stockholm, Sollentuna och Upplands-Bro.

På det mer finmaskiga, lokala cykelnätet sker en stor del av Järfällabornas vardagsresor. Planeringen ska säkerställa gena och väl underhållna cykelstråk till kommunens bytespunkter och god tillgång till cykelparkeringar av hög kvalitet, för att underlätta kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. Det lokala cykelvägnätet utvecklas vidare för att det ska bli lätt att nå Järfällas naturområden och målpunkter utmed Mälaren.

Karta över gator och kollektivtrafik

Kollektivtrafik

Spårtrafik

Järnvägen Mälarbanan utgör stommen i kommunens kollektivtrafik. Kommunen har tre pendeltågsstationer med intilliggande bussterminaler i Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll.

Samtidigt förlängs tunnelbanans blå linje till Barkarbystaden och Barkarby vilket kommer att kraftigt förbättra kollektivtrafiktillgången i kommunens södra delar och förkorta resvägen till Stockholm. Barkarby station kommer i framtiden att utgöra en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken, i både kommunen och regionen.

För att förbättra tillgängligheten till pendeltåget föreslås Kallhäll station kompletteras med en sydlig entré.

Busstrafik

Idag binds Järfällas kommundelar samman av ett väl utvecklat busslinjenät med god framkomlighet. Hög kapacitet, tillgänglighet och service ska känneteckna kommunens stationer och bytespunkter. Utformningen av busshållplatser och deras anslutningar ska vara av god kvalitet och inbjuda till resor med kollektivtrafik. Busslinjenätet i kommunen ska erbjuda goda kommunikationer ut till målpunkter i de gröna kilarna.

Busslinjenätet består av lokal tätortstrafik, regional trafik och direktlinjer. Vissa sträckor i den regionala trafiken trafikeras av expressbussar, som har högre kapacitet än lokalbussar och fungerar som ett komplement till pendeltåg och tunnelbana. Förbifart Stockholms öppnande kommer att skapa förutsättning för nya expressbusslinjer i regionen. Det förväntas ge stora vinster i såväl restid som tillgänglighet för invånarna i Järfälla, genom bland annat nya linjer till Kungens Kurva, Sollentuna och Upplands Väsby. Föreslagen brokoppling mellan Järfällavägen och Passadvägen skapar förutsättningar för en ny expressbusslinje som skulle stärka kollektivtrafikförsörjningen i norra Jakobsberg och Kallhäll och skapa en kapacitetsstark koppling till Upplands Väsby och Täby-Arninge.

I Kallhäll finns en bussdepå som förser Järfälla och Upplands-Bro med busstrafik. Depåkapaciteten påverkar utbudet av busstrafik i kommunen och för framtida utveckling av busstrafiken är det viktigt att depåkapaciteten säkerställs.

Båttrafik

Järfällas koppling till Mälaren och lägen för historiska ångbåtsbryggor ska tas tillvara för möjlig utveckling av båttrafik. Sjötrafiken kan bidra till att nå målpunkter vid vattnet, och underlätta resor där vattenvägen är mest gen. Utveckling av bryggor som kan trafikeras av passagerarbåtar gynnar fritidsresandet och bidrar till att tillgängliggöra Järfällas natur- och grönområden och skapa kopplingar till målpunkter i Mälaren.

Delad mobilitet

Inom transportsystemet pågår en utveckling mot en högre grad av digitalisering och delad mobilitet. Digitaliseringen bidrar med möjligheter till ett ökat samnyttjande och delning av fordon. Nya delade mobilitetstjänster etableras på fler och fler platser och utbudet av tjänster blir viktigare än det specifika fordonet.

Digitala tekniker, såsom automation och uppkoppling, och infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik (IKT-infrastruktur), kan effektivisera transportsystemet i stor utsträckning. Exempel på delade mobilitetstjänster är olika former av bildelning, taxiliknande tjänster, samåkning och cykeldelning. En mobilitetstjänst kan erbjuda tillgänglighet till transportsystemet utan att äga ett fordon.

Nya sätt att transportera sig är nödvändiga för en växande befolkning och ett tillgängligt transportsystem. Järfällas täta bebyggelsestruktur bidrar till goda förutsättningar för delningstjänster, minskat behov av egen bil, och mer hållbar mobilitet.

Samhällsservice

I detta avsnitt beskrivs det långsiktiga behovet av skola, idrott och kultur som kommer efterfrågas i takt med att fler flyttar till Järfälla samt förutsättningar för kommunens bostadsförsörjning och beredskap. I avsnittet beskrivs även kortfattat förutsättningarna för vård och service samt hur medborgarnas tillgång till dessa kan stärkas.

Robust: Genom att planera långsiktigt och tidigt avsätta mark för samhällsservice kan marken användas till det som den är bäst lämpad för. Fler skyddsrum och arbete för att minska den fysiska infrastrukturens sårbarhet förbättrar kommunens beredskap.

Cirkulärt: Genom effektivare planering och utformning kan skolans lokaler utnyttjas av kultur- och idrottsföreningar i större utsträckning. Järfälla kommun visar vägen genom att bygga hållbara, mångfunktionella byggnader och anläggningar.

Inkluderande: Genom att möjliggöra boende för livets alla skeden i alla kommundelar och koncentrerat till kollektivtrafiknära lägen kan bostadsförsörjningen även säkerställa god närhet för alla till lokal service. Placering av anläggningar för idrott och kultur kan främja möten mellan områden och hållbara transporter.

Service och vård

Det finns flera lokala centrum i kommunen som erbjuder service och vård. Förutom de centrum som ligger intill pendeltågsstationerna finns Viksjö centrum och Barkarby handelsplats. I alla lokalcentrum finns bland annat vårdcentraler, livsmedelsaffärer, restauranger, apotek och postombud. De flesta centrum har även bankomat, gym, frisör, tandläkare och olika typer av affärer. I takt med att Barkarby och Kallhäll utvecklas med bostäder väntas serviceutbudet förbättras på dessa platser. För att alla i Järfälla fortsatt ska ha god närhet till service och vård är det viktigt att stärka de befintliga lokala centrumen och tillgängligheten till dessa. Genom att bygga kollektivtrafiknära förbättras underlaget och förutsättningarna för god lokal service och vård.

I Järfälla finns ett sjukhus, Jakobsbergs sjukhus, som är en viktig resurs för kommunen i form av vårdgivare. I Veddesta finns det möjlighet att etablera ett vårdkluster inom den regionala stadskärnan där olika vårdfunktioner kan samlas som kompletterar Jakobsbergs sjukhus. Veddesta ligger i nära anslutning till Barkarby station, en viktig nod för kapacitetsstark kollektivtrafik som är lätt att nå för många människor inom kommunen och i regionen.

Skola

Det är viktigt med en god långsiktig planering för skolor och förskolor när Järfälla växer. Placeringen av skolor och förskolor ska ge korta avstånd, god tillgänglighet för gång och cykel och en trygg och hälsosam miljö för barn avseende bland annat luftkvalitet och buller. Utöver placering innebär varierande årskullar på barn över tid samt det fria skolvalet skolplanering mycket komplext.

Enligt nulägesanalysen har en mycket hög andel av Järfällas invånare en förskola inom 500 meter och en skola inom en kilometer. Det är främst de glest befolkade områdena Lund och Uddnäs i norra Järfälla samt delar av verksamhetsområdet Veddesta som har dålig närhet. På vissa platser i kommunen kommer fler skolor och förskolor behöva byggas för att öka kapaciteten och möta den ökande befolkningen. I Järfällas stora stadsutvecklingsområde Barkarby väntas en mycket stor inflyttning av barn. Där har program, genomförandestrategier och strukturplaner tagits fram där tänkta platser för skolor och förskolor pekas ut som kan hantera en variation av årskullar.

Idrott

Järfälla växer och kommunen väntas fortsätta växa under en lång tid. De kommunala idrottsanläggningarna har i nuläget generellt sett en hög beläggningsgrad vilket innebär att de befintliga idrottsanläggningarna behöver värnas samt att fler behöver tillkomma för att möta befolkningstillväxten.

För att anläggningarna ska användas är det viktigt att de kan nås inom ett rimligt avstånd från bostaden. Enligt nulägesanalysen har i stort sett hela befolkningen max 1,5 kilometer till en kommunal bokningsbar idrottsanläggning. Analysen tar dock inte hänsyn till vilka områden som har en stor eller lite variation av anläggningar. Nyttjandegraden på de kommunala anläggningarna varierar men är generellt sett hög.

Rapporten Långsiktigt behov av anläggningar för en aktiv fritid innehåller en översiktlig kartläggning av det framtida behovet av idrottsanläggningar. För att säkerställa utrymme för ett växande antal idrottsfunktioner har en karta tagits fram över platser som kan prövas för idrottsändamål. Både befintliga idrottsplatser som kan förtätas samt nya, möjliga idrottsplatser pekas ut. Platsernas specifika förutsättningar och möjligheten att samutnyttja ytorna med andra funktioner behöver utredas vidare i samband med ett detaljplanearbete. Exempel på aspekter att beakta i ett sådant arbete kan vara buller från anläggningen. Vid planering av nya fotbollsplaner bör alternativ till konstgräs utredas, eftersom mikroplaster från konstgräset kan spridas med dagvattnet till grundvatten och andra vattenförekomster.

Karta över platser där nya ytor för idrott i den byggda miljö kan prövas

Kultur

När befolkningen ökar behövs fler lokaler för kultur. Rapporten Långsiktigt behov av anläggningar för en aktiv fritid visar det långsiktiga behovet för kultur i form av bibliotek, fritidsgårdar, kulturskolor samt kulturlokaler på kommundelsnivå. Då dessa verksamheter inte behöver förhålla sig till standardiserade mått och former är det enklare att inrymma dem i befintliga kvarter och lokaler samt integrera dem i ny bebyggelsestruktur. Därför har ingen karta för att peka ut lämpliga platser för kulturlokaler tagits fram.

Bostäder

Järfälla kommun är del av en växande region med stark attraktionskraft och stort utbud av arbetstillfällen. Ett naturnära läge och god kollektivtrafik gör Järfälla till en attraktiv kommun att bo i. Med stöd av översiktsplanen finns möjlighet att planera för bostäder som motsvarar en befolkningstillväxt upp till cirka 40 000 invånare till år 2050. En mycket stor del av befolkningstillväxten väntas ske inom den regionala stadskärnan. Genom att erbjuda stor variation av bostäder i alla kommundelar kan hushåll efterfråga ett boende som passar den aktuella livssituationen. Där kommunen äger mark som är möjlig att utveckla för bostäder, har kommunen större möjlighet att planera för olika bostadstyper, bostadsstorlekar och upplåtelseformer som möter behoven. I kommunens bostadsförsörjningsprogram återfinns riktlinjerna för bostadsförsörjningen och bostadssituationen i kommunen beskrivs.

Kommunen som helhet har en jämn fördelning mellan upplåtelseformer, däremot finns det stora variationer mellan de olika kommundelarna. Två tredjedelar av det totala bostadsbeståndet består av flerbostadshus och cirka en tredjedel av småhus. På kommundelsnivå finns det dock stora skillnader mellan hustyper. För att ge förutsättningar för ett Järfälla där alla får plats behövs en bredd av bostäder i alla kommundelar. Genom att bredda ett ensidigt bostadsbestånd på kommundelsnivå kan den socioekonomiska segregationen minska. För att tillkommande bostäder ska kunna bidra till en minskad socioekonomisk segregation behöver hushåll med socioekonomiska utmaningar ges möjlighet att efterfråga de bostäder som byggs i olika områden. I kommunens bostadsförsörjningsprogram konstateras det att ett tillskott av stora lägenheter, särskilt bostadsrätter, har positiva effekter för utvecklingen i socioekonomiskt svagare områden som i Järfälla återfinns i centrala och södra Jakobsberg och i Ulvsättra i Kallhäll.

Diagram över fördelningen av hustyper på delområdesnivå i Järfälla.

Diagram över fördelningen av upplåtelseform på delområdesnivå i Järfälla

I takt med att befolkningen ökar kommer även antalet personer med behov av olika typer av särskilda boenden att öka. Vård- och omsorgsboenden bör finnas i hela kommunen på platser med goda kommunikationer så att det är lätt för äldre, närstående och personal att nå boendet. Bostäder, såväl som skolor, torg och andra offent-liga miljöer ska ha god tillgänglighet för personer med funktionsvariationer. Möjlighet till nya LSS-boenden och äldreboenden prövas i detaljplan där det bedöms finnas ett behov.

Civil beredskap

Det finns flera kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet som är kopplade till den fysiska planeringen såsom elförsörjning, vatten och avlopp, elektroniska kommunikationer, vägar och järnvägar, drivmedelsförsörjning samt livsmedelsförsörjning. Ur ett beredskapsperspektiv är det viktigt med ett kontinuerligt arbete för att minska sårbarheten i kommunens samhällsviktiga infrastruktur. Utöver infrastruktur har kommunen identifierat behov av att upprätta trygghetspunkter vid ett långvarigt el-bortfall eller liknande där tillgång till värme, vatten och ström finns och där medborgarna kan få information.

Vid händelse av krig är skyddsrum av stor betydelse. I Järfälla finns det cirka 550 skyddsrum och ungefär 0,9 platser per invånare, vilket är ett relativt högt antal jämfört med övriga kommuner i Stockholms län. Det innebär dock att alla kommuninvånare inte får plats i ett skyddsrum vid en krigssituation. I Järfälla finns det särskilt många skyddsrum i de områden som uppfördes under 1960- och 70-talet. Hur många av de befintliga skyddsrummen som behöver moderniseras är oklart. Vid nybyggnation behöver nya skyddsrum och skyddade utrymmen byggas för att möta den höga befolkningstillväxten.

Näringsliv

Järfällas strategiska läge gör att det finns god potential att uppnå en balans mellan bostäder och arbetsplatser, men för att det ska vara möjligt behöver kommunens näringsliv utvecklas i takt med befolkningen. Järfällas näringsliv befinner sig i en omställning där mer kunskapsintensiva verksamheter i framtiden antas utgöra en större del av arbetsmarknaden, samtidigt som verksamheter inom branscher som tillverkning och handel även i fortsättningen är viktiga för kommunen. I det här avsnittet beskrivs utvecklingen av arbetsplatser och verksamheter i kommunen, både i verksamhetsområden och integrerat i stadsmiljön.

Robust: Ger förutsättningar för grön tillväxt genom en hållbar och effektiv mark- och resursanvändning samt verkar för omställning till ett mer effektivt markutnyttjande per arbetstillfälle. Nya verksamheter etableras i lägen med god kollektivtrafik och kommunen verkar för hållbara transporter.

Cirkulärt: Genom att verka för att i första hand bygga om, bygga på och bygga till vid nya och förändrade lokalbehov samt designa och planera för demonterbarhet och flexibilitet. Genom att möjliggöra delningscenter, co-workingytor och andra platser för delning.

Inkluderande: Genom att bibehålla balansen mellan arbetstillfällen och invånare samt verka för socialt engagemang och delaktighet i lokalsamhället.

Verksamhetsområden

Utveckling av verksamhetsområden ska utgå från näringslivets behov och främja en mer effektiv användning av marken samt ett bredare serviceutbud. Vid utveckling och omvandling inom kommunens verksamhetsområden ska möjligheten att stärka tillgängligheten för gående och cyklister, orienterbarhet, trygghet och grönska beaktas.

Utvecklingen av verksamheter som inte är förenliga med bostäder koncentreras till de befintliga och väl etablerade verksamhetsområdena i kommunen. Inom dessa områden främjas en effektivare markanvändning genom förtätning och omstrukturering. Befintliga verksamheter ska ges goda möjligheter att utvecklas utan att ta mer mark i anspråk.

Verksamhetsområdena runt om i kommunen har olika karaktär och utvecklas utifrån sina förutsättningar. De verksamhetsområden i kommunen som är belägna utan närhet till bostäder eller kollektivtrafik och i anslutning till stora trafikleder är lämpliga för transportintensiva verksamheter, medan de som har bättre tillgång till kollektivtrafik lämpar sig för mer personalintensiva verksamheter. Den omgivande landskapsbilden och bebyggelsemiljöns karaktär är avgörande för om det är lämpligast med mer storskalig eller mer småskalig bebyggelse inom verksamhetsområdet. Flera av kommunens verksamhetsområden är belägna mellan de stora trafiklederna och bostadsbebyggelse, vid utveckling inom dessa områden är det särskilt viktigt att ta vara på funktionen som bullerskydd för den bakomliggande bebyggelsen.

Där det är möjligt bör grönytefaktor användas i arbetet med detaljplaner och bygglov som ett verktyg för att stärka de gröna värdena i kommunens verksamhetsområden.

Verksamheter och service i regionala stadskärnan

Utvecklingen av den regionala stadskärnan i Barkarby, inklusive en stärkt kollektivtrafik, innebär att kommunen blir en del av ett regionalt näringsliv som kompletterar den centrala stadskärnan. I kommunens Näringslivsstrategi konstateras det att det finns goda förutsättningar att skapa en lokal kontorsmarknad i den regionala stadskärnan, vilket skulle bidra till att bredda kommunens näringsstruktur. För att det ska vara möjligt behöver, utöver god tillgänglighet till kollektivtrafik, ett stort utbud av urbana verksamheter i en levande stadsmiljö utvecklas.

Inom den regionala stadskärnan finns utpräglade verksamhetsområden, som är belägna mellan den framväxande stadsmiljön och de stora trafiklederna, där bostadsutveckling inte är lämplig. Gemensamt för dem är att de utgör viktiga arbetsplatser samt att deras framtida funktion och utformning bör utredas i samband med bebyggelseutvecklingen i närområdet. I den mån det är möjligt ska områdena successivt utvecklas till att bli en del av en integrerad stadsmiljö. Verksamheter i dessa lägen ska utvecklas med hänsyn till lokaliseringen inom den regionala stadskärnan, med stor omsorg om gestaltning av byggnader och offentliga platser.

Verksamheter och service i lokala kommundelscentrum

För att bidra till utvecklingen av levande stadsmiljöer ska arbetsplatser, verksamheter och bostäder lokaliseras tillsammans i lokala centrumbildningar. En stor dagbefolkning ökar tryggheten och ger underlag för samhällsservice som butiker och restauranger. I Viksjö och Kallhäll prioriteras verksamhetslokaler i goda kollektivtrafiklägen och där de kan bidra till att aktivera gaturummet.

Karta över arbetsplatser och verksamheter

Areella näringar

Jordbruk

Jordbruksmarken är en viktig resurs som bidrar till regionens självförsörjningsgrad. Ett aktivt miljöanpassat jordbruk bidrar till att bevara åkrar och hagar som är en del av kommunens kulturlandskap samt till ökad jordhälsa och ett mer varierat näringsliv.

Idag bedrivs lantbruksverksamhet på kommunägda Görvälns gård genom Järfälla kommuns jordbruksförvaltare. Olika betesdjursbesättningar utgör genom nyttjanderättsavtal en viktig del av kommunens kulturlandskapsvård. Samarbetet med Bögs lantbruksgård i Sollentuna är viktigt att bibehålla. Goda förutsättningar för miljö- och kretsloppsanpassat jordbruk med djurhållning bidrar till ekosystemtjänster som jordhälsa, närproducerad mat och biologisk mångfald. Djurbesättningar finns även på Uddnäs och Ulvsättra gård.

Jordbruket ska ges goda förutsättningar att fortsatt bedrivas i kommunen. Läs mer om jordbruksmarken under Hänsyn.

Skogsnäring

Skogsnäringen utgör en liten del av kommunens näringsliv. Inom Sollentuna häradsallmänning, där kommunen är delägare, bedrivs produktionsskogsbruk. I övrigt bedriver kommunen en natur-, frilufts- och kulturmiljöanpassad skötsel av skogen i naturreservaten samt i de bostadsnära skogarna. Målet är att få en långsiktigt robust skogsmiljö med stor biologisk mångfald och bra värde för rekreation.

Teknisk försörjning

Den omfattande utvecklingen i Stockholmsregionen ställer stora krav på de tekniska försörjningssystemen. I det här avsnittet beskrivs hur kommunen planerar för tekniska anläggningar som bidrar till en hållbar utveckling på både kommunal och regional nivå. Avsnittet inkluderar teknisk infrastruktur såsom avfallshantering, dricksvattenförsörjning, vatten- och avlopp samt energiförsörjning.

Robust: Genom att lokalisera samhällsviktig infrastruktur med stor riskmedvetenhet, hushålla med mark och bidra till regionens självförsörjningsgrad.

Cirkulärt: Genom att möjliggöra för lokal, förnybar energiproduktion och hållbar samt resurseffektiv masshantering. Genom att samnyttja lokaler, anläggningar och ytor och därigenom hushålla med marken. Dagvatten hanteras genom grönblå system där så är möjligt och lämpligt, detta minskar behovet av bevattning. Rening och fördröjning skapas bland annat genom växtbäddar, skelettjordar, genomsläppliga ytor och gröna tak.

Inkluderande: Genom att säkra tillgången till teknisk infrastruktur för alla invånare och genom att i planeringen av nya tekniska anläggningar ställa krav på medveten placering och gestaltning.

Vatten och avlopp

Järfälla kommun är skyldig att ordna vatten och avlopp till de fastigheter som ligger inom verksamhetsområdet för VA. Verksamhetsområden finns för fyra ändamål: vatten, spillvatten, dagvatten gata och dagvatten fastighet. Det allmänna VA-ledningsnätet i Järfälla är väl utbyggt och nästan alla kommunens invånare är anslutna till det. Idag finns det inga områden utanför VA-verksamhetsområdet som bedöms att ha behov av kommunalt VA, enligt lagen om allmänna vattentjänster §6. Järfälla kommun har tagit fram en Vattentjänstplan som bland annat innehåller kommunens långsiktiga planering av VA-försörjningen.

Ny bebyggelse föreslås i främst i delar av kommunen som redan omfattas av verksamhetsområdet, i andra hand behöver det utredas om det är aktuellt att besluta om en utvidgning. Kartan visar de områden i kommunen som omfattas av verksamhetsområden, och de där det kan vara aktuellt att utreda en utvidgning om ny bebyggelse planeras.

Karta över verksamhetsområde för VA

Spillvatten

Spillvattnet i Järfälla avleds från fastigheterna via det allmänna ledningsnätet och transporteras vidare för rening. Kommunen ansvarar för det allmänna avloppsnätet och i Järfälla avleds i princip allt avloppsvatten i ett duplikat system i separata ledningar. Spillvattnet leds till Käppalaförbundets avloppsreningsverk på Lidingö (cirka 10%) och till Stockholm Vatten och Avfalls avloppsreningsverk i Bromma (cirka 90%). En nedläggning av reningsverket i Bromma är planerad och avloppsvattnet som idag leds dit kommer på sikt att ledas till Henriksdals reningsverk.

För att minimera miljöpåverkan jobbar kommunen kontinuerligt med att minska bräddning av spillvatten och att minska mängden tillskottsvatten som leds vidare till avloppsreningsverken. Detta görs bland annat genom att förnya spillvattenlednings-nätet.

Dricksvatten

Järfälla kommun är medlem i kommunalförbundet Norrvatten som producerar dricksvatten för Järfälla och större delen av norra Stockholmsregionen. Järfällas dricksvatten hämtas i Mälaren och produceras av Norrvatten vid Görvälnverket i Järfälla kommun. Kommunen och Norrvatten samarbetar för att säkra framtida dricksvattentillgång och planerar för en omfattande utbyggnad av verket som möter den växande befolkningens behov. I arbetet med utveckling av vattenverket är det viktigt att värna om områdets höga natur- och kulturvärden och samtidigt möjliggöra ett robust tekniskt försörjningssystem.

För att säkra dricksvattenkvaliteten har Östra Mälaren status som vattenskyddsområde och omfattas av skyddsföreskrifter (01FS 2008:508). Läs mer om detta i Hänsyn.

I Järfälla ansvarar VA-huvudmannen för det allmänna dricksvattenledningsnätet med tillhörande anläggningar. För att säkerställa en stabil dricksvattenkvalitet, hög leveranssäkerhet och god beredskap vid störningar arbetar kommunen kontinuerligt med att kontrollera och utveckla sina delar av dricksvattenanläggningen.

Dagvatten

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på markytan inom den bebyggda miljön och kan orsaka översvämningar eller transportera föroreningar till sjöar och vattendrag. För att minska dessa risker avleds vattnet och omhändertas på olika sätt. Inom Järfälla ansvarar VA-huvudmannen för det allmänna dagvattenledningsnätet med tillhörande anläggningar.

Merparten av dagvattnet inom det kommunala verksamhetsområdet leds via diken och ledningar ut i någon av kommunens recipienter. Mälaren och Bällstaån är de recipienter som tar emot den största andelen av dagvattnet inom kommunen. Ett flertal dagvattendammar finns för att både rena och fördröja dagvattnet.

Järfälla kommun har i sina dagvattenriktlinjer ställt krav på hanteringen av dagvatten med syftet att uppnå en god vattenstatus i kommunens sjöar och vattendrag samt att bebyggda områden inte ska drabbas av skador vid översvämningar. Krav på rening och fördröjning av dagvatten gäller till exempel för alla fastigheter inom nya detaljplaner och vid nya bygglov. Ytterligare vägledning för hantering av dagvatten i syfte att säkerställa uppföljande av miljökvalitetsnormer återfinns i hänsynsavsnittet.

Avfall och återvinning

I Järfälla tas avfall och återvinning hand om av miljö- och returbolaget SÖRAB. SÖRAB är ett regionalt bolag som ägs av nio kommuner i norra Stockholmsregionen. Bolagets uppdrag är att på ett miljöriktigt och rationellt sätt ta hand om det kommunala avfall samt bygg- och rivningsavfall som uppkommer i ägarkommunerna. Tillsammans med de andra kommuner som gemensamt äger SÖRAB har Järfälla kommun en avfallsplan. Avfallsplanen utgör grunden för hur kommunen planerar för avfallshantering och återvinning och syftar till att minimera negativ miljö- och klimatpåverkan, se till att avfall är rätt sorterat, minimera avfallsmängderna, främja hållbara val och att kretsloppen är giftfria.

Ny lagstiftning träder i kraft 2024 som ställer högre krav på fastighetsnära insamling av förpackningar. I enlighet med lagen om fastighetsnära insamling behöver kommunen säkerställa utrymme för detta i samband med detaljplanering och annan exploatering.

Den befintliga återvinningscentralen i Görväln kommer att flytta till Stäket. Den nya platsen är större och mer lättillgänglig, vilket ger SÖRAB bättre möjligheter att utveckla sin verksamhet i enlighet med avfallsplanen. Möjligheten att bereda plats för masshantering och mellanlagring av byggmaterial inom återvinningscentralens område ska utredas.

Energiförsörjning

Energiförsörjning och särskilt elsystemet sträcker sig över kommungränserna. I Järfälla finns ingen större lokal energiproduktion. Fjärrvärme levereras huvudsakligen från kraftvärmeverket Högbytorp i Upplands-Bro kommun, där det även finns biogasproduktion. Nätansluten solel i kommunen producerade 2022 motsvarande knappt två procent av den el som används. Installationstakten är hög, men begränsas på sikt av elnätets funktion och kapacitet.

I ett växande Järfälla ökar behovet av både el och värme. För att säkerställa en långsiktig energitillgång och minska sårbarheten kan lokal energiproduktion och energieffektivisering främjas. Småhus, bostadsrättsföreningar, hyreshus och verksamhetslokaler har alla olika förutsättningar att energieffektivisera och påverka sin energiförsörjning.

Berggrundens värmeledningsförmåga kan utnyttjas för att energieffektivisera. På vissa platser i kommunen finns hög potential för storskalig energilagring i berggrunden som kan flytta överskottsenergi mellan olika årstider. Ett sådant system kan nyttjas av både ny och befintlig bebyggelse.

Järfällas täta bebyggelsestruktur är energieffektiv, och det är positivt för energiförsörjningen att fortsätta utveckla kommunen genom förtätning och funktionsblandning. Det förenklar exempelvis delning av energiflöden och lagring av överskott. Sådana tekniker är särskilt lämpade för fjärrvärme och fjärrkyla. Befintlig fjärrenergistruktur är en resurs att ta vara på i fortsatt utveckling.

Inom transportsektorn finns stor potential till minskad energianvändning. Omställningen kommer dock att behöva ny infrastruktur som på kort sikt kommer att kräva stora resurser.

Den ökade befolkningen i Järfälla och Region Stockholm innebär en ökad användning av el, som i sin tur kräver en utbyggnad av elnätet. Eventuella dragningar av nya kraftledningsstråk inom Järfälla kommun behöver anpassas efter befintliga värden så att elnätets utbyggnad får så liten påverkan som möjligt.

Kartor över berggrundens värmeledningsförmåga