Utgångspunkter

I det här avsnittet kan du läsa mer om vad som ligger till grund för översiktsplanen. Exempelvis vilka nationella överenskommelser vi behöver ta hänsyn till och vilka utmaningar vi ser att vi behöver möta i framtiden.

Globala och nationella mål

Globala och nationella mål

 

Många av frågorna i en översiktsplan behöver hanteras genom arbete över kommun-, region- och nationsgränser. Gemensamma mål på dessa nivåer är därför viktiga utgångspunkter i arbetet med Järfällas översiktliga planering.

Agenda 2030

2015 lanserades FN:s 17 globala hållbarhetsmål genom Agenda 2030. De ska fungera som en global vägledning för arbetet med hållbar utveckling och genomsyrar alla delar av kommunens arbete.

I översiktsplanen har de globala målen varit vägledande för framtagandet av målbilder och strategier samt fungerat som utgångspunkt för de 15 hållbarhetsprinciper som ligger till grund för hållbarhetskonsekvensbedömning av Översiktsplanen.

Sveriges miljömål

Sveriges miljömål utgörs av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål. Miljömålen styr det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen av FN:s globala hållbarhetsmål.

Regionala och kommunala ställningstaganden

Regionala och kommunala ställningstaganden

 

RUFS 2050

Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050) ger vägledning för översiktsplaneringen och pekar ut riktningen för regionen. RUFS 2050 innehåller mål och vägledningar för hela Stockholmsregionen och tar upp viktiga strategiska frågor såsom kommunikationer, bostadsförsörjning, näringsliv, utbildning, biologisk mångfald och klimatpåverkan. Järfälla har en viktig roll i regionen då Barkarby-Jakobsberg är en av de utpekade regionala stadskärnorna. Läs mer i avsnittet Stockholmsförhandlingen nedan.

Mellankommunala intressen

Många frågor som berör fysisk planering sträcker sig över kommungränsen och kräver samarbete med andra kommuner. Nedan redovisas de regionala och mellankommunala intressen som berör Järfälla.

  • Den kommunala bostadsförsörjningen är av intresse för den regionala bostadsförsörjningen. Läs mer i temaområdet Samhällsservice.
  • RUFS pekar ut den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg där även Barkarby handelsplats ligger. Läs mer i avsnittet Stockholmsförhandlingen, Mark- och vattenanvändning och delområdet den regionala stadskärnan.
  • Tunnelbanetrafiken, pendeltågstrafiken och Mälarbanan är av regionalt och nationellt intresse. Läs mer i temaområde Kommunikationer samt avsnittet Riksintressen under Hänsyn. Järfälla kommun berörs av farled nr 921B. Farleden är av allmänt intresse för sjöfarten.
  • De regionala cykelstråken som passerar genom Järfälla är av regionalt intresse. Läs mer i temaområde Kommunikationer.
  • Järvakilen och Görvälnkilen är av intresse för regionens grönstruktur. Läs mer i temaområde Grönska.
  • Bällstaåns vattensystem rinner även genom Sundbybergs kommun och Stockholms stad och är av intresse för dessa kommuner. Igelbäckens vattensystem är skyddsvärt och av regionalt intresse. Mälarens avrinningsområde är av mellankommunalt intresse. Översjöns avrinningsområde som tillhör Oxundaåns avrinningsområde är av mellankommunalt intresse. Läs mer i temaområde Vatten samt avsnittet Miljökvalitetsnormer för vatten under Hänsyn.
  • Mälaren är en dricksvattentäkt och av intresse för regionens dricksvattenförsörjning. Vattnet skyddas genom vattenskyddsområdet östra Mälaren. Görvälns Vattenverk är av regionalt intresse för vattenförsörjningen. Läs mer i temaområdet Teknisk försörjning.
  • Avfallsplaneringen är av regionalt och mellankommunalt intresse. Läs mer i temaområdet Teknisk försörjning.
  • Den långsiktiga energiförsörjningen i Stockholmsregionen är av regionalt intresse. Järfällas fjärrvärmesystem är sammankopplat med ett större system som är av regionalt intresse. Läs mer i temaområdet Teknisk försörjning och avsnittet Riksintressen under Hänsyn.

Stockholmsförhandlingen

Under 2013 skedde på initiativ från regeringen den så kallade Stockholmsförhandlingen. På övergripande nivå var målet att bidra till den regionala arbetsmarknadens utveckling och stärka Stockholmsregionens attraktivitet. Förhandlingens syfte var att skapa en väl fungerande och effektiv infrastruktur i Stockholmsregionen med ökad kollektivtrafikandel och en bostadsmarknad dimensionerad för framtidens behov och ökade invånarantal. En nyckelfråga för att minska bostadsbristen och främja ökad nybyggnation av bostäder är ett robust trafiksystem. Förhandlingen ledde till en överenskommelse mellan staten, region Stockholm samt kommunerna Nacka, Solna och Järfälla, om utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse med totalt 78 000 nya bostäder. Järfälla får i och med detta två nya tunnelbanestationer på den blå linjen: Barkarbystaden och Barkarby. Barkarby blir en viktig knutpunkt i regionen för kollektivtrafik då resenärer kommer att kunna byta mellan regiontåg, pendeltåg, tunnelbana och buss. Kommunen har i sin tur förbundit sig att bygga 14 000 nya bostäder inom tunnelbanans influensområde till år 2035. Finansieringen av tunnelbaneutbyggnaden delas mellan staten, regionen och berörda kommuner.

Viable Cities Klimatkontrakt 2030

Järfälla kommun har signerat Viable Cities klimatkontrakt, som anger kommunens ambition att höja klimatomställningstempot, och siktar på klimatneutralitet år 2030. Denna ambition är en viktig utgångspunkt i arbetet med översiktsplanen.

Kommunala styrdokument

Järfälla kommun har flera styrdokument som berör fysisk planering på ett eller annat sätt. Majoriteten av dessa innehåller mål som behöver vara förenliga med översiktsplanens mål och strategier. Ett särskilt viktigt styrdokument utöver översiktsplanen är miljöplanen som innehåller ett antal övergripande mål för Järfälla inom miljö och hållbarhet, flera av dessa mål berör fysisk planering.

Möjliga idrottsplatser

Bild över kommunala styrdokument som berör fysisk planering

Utmaningar

Utmaningar

 

Järfällas utveckling påverkas av faktorer i Sverige och omvärlden. I detta kapitel beskrivs några av utmaningarna som Järfälla står inför kopplat till den fysiska planeringen.

Att erbjuda boenden för alla och levande lokalsamhällen

Stockholmsregionen växer. Region Stockholms prognos för befolkningstillväxten till 2050 är en ökning med knappt 700 000 personer till 3,1 miljoner invånare. En ökning av befolkningen ger ett ökat behov av bostäder. En utmaning för Järfälla är att kunna erbjuda goda bostäder för samhällsgrupper med olika inkomstnivåer och förutsättningar. Att erbjuda närhet till service och arbetsplatser, god tillgång till mötesplatser och utrymme för en aktiv fritid är en viktig uppgift för den fysiska planeringen.

Lokalsamhällen som är trygga och skapar möjligheter till ett hållbart vardagsliv ger förutsättningar för goda boendemiljöer. En ökad otrygghet, som tar sig uttryck i skadegörelse och inbrott, kan påverka bland annat utanförskap, servicetillgång och skolor i vissa områden.

Översiktsplaneringen behöver sträva efter att minska segregationens effekter i den fysiska miljön och skapa förutsättningar för ett varierat och attraktivt bostadsbestånd i alla delar av kommunen.

 

Att skapa en attraktiv regional stadskärna med ett starkt näringsliv

Barkarby-Jakobsberg är en av Stockholmsregionens regionala stadskärnor. Den regionala stadskärnan har ett strategiskt läge med goda kommunikationer, och utvecklas just nu med tillgång till stadsliv, service och aktiviteter både dag- och kvällstid. Järfälla kommun har i Stockholmsförhandlingen åtagit sig att medfinansiera tunnelbanan och bidra till att 14 000 bostäder byggs i tunnelbanans influensområde. Att möjliggöra för attraktiva och varierande bostäder i olika storlekar och prisnivåer inom den regionala stadskärnan är en utmaning.

Tunnelbana, pendeltåg och regionaltåg samt bytespunkt för buss ger stadskärnan förutsättningar att attrahera arbetskraft både lokalt, regionalt och storregionalt från östra Mellansverige. Järfällas näringslivssammansättning består idag till stor del av ytkrävande verksamheter. Om näringslivet växer med samma företagsmix som finns idag, skulle kommunen inte rymma både en expansion av bostäder och näringsliv. En utmaning för Järfälla är att möjliggöra etableringar av mer personalintensiva arbetsplatser som krävs för att skapa en god balans mellan bostäder och arbetsplatser i den fortsatta expansionen. Fler arbetsplatser inom kommunen innebär bättre förutsättningar för invånarna att leva och arbeta i Järfälla.

Att vara en robust kommun i en snabbt föränderlig omvärld

Klimatförändringar pågår och deras konsekvenser leder till mer varierande väderförhållanden framöver med fler värmeböljor, kraftigare skyfall och ökade översvämningar. Det ställer höga krav på en god klimatanpassning och beredskap.

En utmaning för Järfälla är att möta den föränderliga världen med en brett förankrad robusthet och motståndskraft som ger en god anpassningsförmåga till nya förutsättningar.

Den biologiska mångfalden minskar och förlusten av arter är ett hot mot vår livsmedelsförsörjning och tillgång till mediciner. Ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och kontroll av skadedjur riskerar att skadas om inte den biologiska mångfalden skyddas. Det innebär att våra naturområden och ekosystemtjänster ökar i betydelse, vilket behöver beaktas i den fysiska planeringen.

Järfälla påverkas när det sker stora geopolitiska förändringar i omvärlden. Totalförsvarets återuppbyggnad ställer krav på det civila försvaret, där den kommunala verksamheten är en viktig del. Möjlighet till utrymning och att upprätta trygghetspunkter behöver beaktas i den fysiska planeringen. Att skapa en stabil och robust kommun som är väl förberedd oavsett typ av kris är en viktig förutsättning för krisberedskap och det civila försvaret. Det osäkra läget i omvärlden med krig och ökad protektionism (färre frihandelsavtal och att nationerna vill använda sina naturresurser själva) ökar betydelsen av krisberedskap och möjlighet till självförsörjning. Det kräver markytor som behöver beaktas i översiktsplanen.

Att uppnå klimatneutralitet och samtidigt växa expansivt

Järfälla kommun har signerat Viable Cities klimatkontrakt om att bli klimatneutrala till år 2030. Enligt Järfällas koldioxidbudget behöver utsläppen i kommunen sjunka med 15 % per år för att bidra till målen i Parisavtalet. För att klara kommunens mål till år 2030 behöver sänkningen gå betydligt fortare.

Enligt Stockholmsförhandlingen har kommunen åtagit sig att 14 000 bostäder ska byggas inom tunnelbanans influensområde, vilket kommer att generera stora utsläpp inom och utanför kommunens gränser. Transporter står idag för en stor del av kommunens totala utsläpp, där personbilar utgör majoriteten. En utmaning är att ställa om en stor del av transporterna till hållbara alternativ.

Att uppnå målet om att bli klimatneutral år 2030 och samtidigt genomgå en expansionsfas med stor befolkningstillväxt innebär en utmaning som behöver hanteras i den översiktliga planeringen. Översiktsplanen behöver möjliggöra en ändamålsenlig struktur som stödjer minskade klimatutsläpp och effektivare energi- och resursanvändning.

Att skapa ett effektivt markutnyttjande för att klara framtida utmaningar

Järfälla står inför en utmaning att tillgodose de behov som en expansion medför och samtidigt säkra ytor som behövs för klimatanpassning, minskad klimatpåverkan och en högre självförsörjningsgrad.

En växande befolkning i regionen innebär, förutom ett ökat behov av bostäder, även ett ökat behov av bland annat arbetsplatser, skolor, förskolor, idrottsplatser, infrastruktur, parker och grönområden. Klimatförändringar ställer samtidigt krav på mark för hantering av exempelvis översvämningar orsakade av kraftiga skyfall. Behov av ökad självförsörjning kan samtidigt innebära att exempelvis exploatering på jordbruksmark bör undvikas. Platser som fungerar som kolsänkor får en allt viktigare roll i arbetet med att uppnå klimatneutralitet och blir i allt större utsträckning viktigare att bevara.

Översiktsplaneringen behöver skapa förutsättningar för ett effektivt markutnyttjande, bland annat genom att identifiera var det finns möjlighet att samordna funktioner och säkerställa att markytor används till det de är mest lämpade för.